Läkemedelssverige darrade
Trots ett bud på 765 miljarder kronor föll Pfizers uppköpsplaner av Astrazeneca platt. Då Pfizers tidigare uppköp lett till stora nedskärningar andades både brittiska och svenska forskare och politiker ut när Astrazenecas styrelse nobbade det slutliga budet. Men än kan de inte slappna av då Astrazeneca är hårt pressade att leverera ur den fina pipeline man lovade investerarna. Även Pfizer är under tidspress, då de skattemässiga skäl som låg bakom uppköpsintresset täpps till vid årsskiftet. Affären är nu i karantän och först i höst får Pfizer återkomma med nya bud.
Fritt pris till högt pris
Fem år efter omregleringen har lugnet börjat infinna sig på apoteksmarkaden, i alla fall vad gäller uppköp och sammanslagningar. Mer diskussion har det varit om de stora skillnader i pris som olika apoteksaktörer sätter på läkemedel som inte ingår i förmånen. Att vissa kedjor dessutom länge var ovilliga att öppet redovisa sina priser väckte upprördhet och i maj gick Sveriges apoteksförening ut med en rekommendation om att priserna ska offentliggöras. Även landstingen har reagerat på att apotekens vinstpåslag för vissa medel mot bland annat hepatit C kan skilja med över 1000 procent mellan olika kedjor.
450 blev 21 och slutligen fem stycken kvalitetsindikatorer för apotek som Läkemedelsverket i juni överlämnade till Socialdepartementet. Indikatorerna ska hjälpa kunder att jämföra olika apotek med avseende på bland annat patientsäkerhet, tillgänglighet och kvalitet.
Den av många efterlängtade möjligheten att se vilka läkemedel apoteken har i lager verkställdes i april och i juni blev det klart vilka apotek som får rätt till glesbygdsstöd från staten. Totalt är det 31 stycken som får vilket var något färre än väntat.
In och ut ur förmånen
Apotekens fria prissättning på receptläkemedel utanför förmånen är inte något som TLV ska se över i dagsläget. Det är däremot trenden att flera läkemedel tas ut ur förmånen av företagen. En utveckling att ta på stort allvar enligt myndighetens generaldirektör som nu utreder frågan åt regeringen.
TLV har också varit fortsatt aktuell i fråga om olika former av prisöverenskommelser som skett mellan landsting och läkemedelsföretag. Nu senast fick myndigheten rätt mot Region Skåne i Kammarrätten när domstolen anser att TLV haft rätt i att förbjuda Region Skåne att ingå den typ av prisöverenskommelser regionen gjort med UCB Pharma. TLV fick också rätt i att förbjuda Region Skåne att uppmana förskrivare att kryssa recepten så att ett visst läkemedel expedieras.
Frivilligt och ordnat
Med syfte att snabbare och mer jämlikt introducera nya läkemedelsbehandlingar presenterade SKL i april rapporten Ordnat införande i samverkan. I grova drag bygger förslagen på att alla landsting agerar gemensamt och det ska inte finnas utrymme för enskilda landsting och regioner att låta bli att introducera en behandling, att gå före eller efter de andra eller avtala om ett eget pris. Idag tar det omkring ett år från godkännande till införande av en ny behandling en tid som rapportförfattarna hoppas kan kortas till ett par månader med den nya modellen.
Bra, men dyrt
Flera hepatit C-läkemedel, bland annat svenska Medivirs simeprevir, godkändes under våren i EU. De nya preparaten botar många fler än tidigare och med mycket lindrigare biverkningar, men har anklagats för att vara för dyra. En tremånadersbehandling med Olysio, simeprevir, kan kosta 360 000 kronor. Landstingen ska stå för notan.
Får gå
Ytterligare en omorganisation blev det på Läkemedelsverket under våren innan det stod klart att regeringen inte förlängde förordnandet för den hårt kritiserade generaldirektören Christina Åkerman. 24 personer har sökt tjänsten, och till hösten ska den nya generaldirektören vara på plats.
Öppenhet, eller?
Det har på EU-nivå hörts allt fler krav på ökad transparens inom kliniska forskningsresultat. I början av april röstade EU-parlamentet med en övervägande majoritet igenom ett nytt direktiv som ska leda till just det. Men redan efter någon månad kom oroande tecken från EMA att öppenheten skulle begränsas, vilket bland annat ledde till kritik från EUs ombudsman. Efter diskussioner beslutade sig ändå EMAs styrelse för en ny policy, som går längre än vad lagen kräver, och börjar gälla redan i oktober i år.
Brottsligt
Förra sommaren anklagades flera stora läkemedelsbolag för mutbrott i Kina. Under slutet av våren började åtalen komma. Bland annat har tre tidigare högt uppsatta chefer vid GSK åtalats. GSK utreds även för mutbrott i Polen, Libanon, Irak och Storbritannien.
Roche och Novartis har också varit i blåsväder under våren. Företagen utreddes för ett olagligt samarbete för att förhindra off label-förskrivning av Avastin istället för det mycket dyrare preparatet Lucentis. Italienska myndigheter kräver nu ett skadestånd på 1,6 miljarder kronor, trots att företagen förnekar ett sådant samarbete.
Rakt på mål
När cancerkongressen ASCO gick av stapeln i början av juni var målinriktat ett hett ämne. Medan GSKs Tyverb misslyckades med att öka överlevnaden jämfört med enbart Herceptin, fick patienter med malignt melanom en bättre överlevnadsprognos om de behandlades med PD1-hämmare.
Framåt
I höst har vi ett riksdagsval att se fram emot. Socialdemokraterna gjorde ett utspel om att ge Apoteket AB utökat samhällsansvar i våras, men apoteken lär knappast bli en het valfråga. Däremot kan prisskillnaderna på läkemedel utanför förmånen fortsätta att diskuteras, då det drabbar enskilda personer hårt. Något vi väntar spänt på är om Pfizer återkommer med ett bud på Astrazeneca när tidsfristen på sex månader gått ut.
Men först ser vi fram emot en vacker sommar.
