Månads arkivering juni 2014

Ett halvår med prisfokus

Amina Manzoor
-
0
Ett halvår med prisfokus

Läkemedelssverige darrade
Trots ett bud på 765 miljarder kronor föll Pfizers uppköpsplaner av Astrazeneca platt. Då Pfizers tidigare uppköp lett till stora nedskärningar andades både brittiska och svenska forskare och politiker ut när Astrazenecas styrelse nobbade det slutliga budet. Men än kan de inte slappna av då Astrazeneca är hårt pressade att leverera ur den fina pipeline man lovade investerarna. Även Pfizer är under tidspress, då de skattemässiga skäl som låg bakom uppköpsintresset täpps till vid årsskiftet. Affären är nu i karantän och först i höst får Pfizer återkomma med nya bud. 

Fritt pris till högt pris
Fem år efter omregleringen har lugnet börjat infinna sig på apoteksmarkaden, i alla fall vad gäller uppköp och sammanslagningar. Mer diskussion har det varit om de stora skillnader i pris som olika apoteksaktörer sätter på läkemedel som inte ingår i förmånen. Att vissa kedjor dessutom länge var ovilliga att öppet redovisa sina priser väckte upprördhet och i maj gick Sveriges apoteksförening ut med en rekommendation om att priserna ska offentliggöras. Även landstingen har reagerat på att apotekens vinstpåslag för vissa medel mot bland annat hepatit C kan skilja med över 1000 procent mellan olika kedjor.

450 blev 21 och slutligen fem stycken kvalitetsindikatorer för apotek som Läkemedelsverket i juni överlämnade till Socialdepartementet. Indikatorerna ska hjälpa kunder att jämföra olika apotek med avseende på bland annat patientsäkerhet, tillgänglighet och kvalitet.

Den av många efterlängtade möjligheten att se vilka läkemedel apoteken har i lager verkställdes i april och i juni blev det klart vilka apotek som får rätt till glesbygdsstöd från staten. Totalt är det 31 stycken som får vilket var något färre än väntat.

In och ut ur förmånen
Apotekens fria prissättning på receptläkemedel utanför förmånen är inte något som TLV ska se över i dagsläget. Det är däremot trenden att flera läkemedel tas ut ur förmånen av företagen. En utveckling att ta på stort allvar enligt myndighetens generaldirektör som nu utreder frågan åt regeringen.

TLV har också varit fortsatt aktuell i fråga om olika former av prisöverenskommelser som skett mellan landsting och läkemedelsföretag. Nu senast fick myndigheten rätt mot Region Skåne i Kammarrätten när domstolen anser att TLV haft rätt i att förbjuda Region Skåne att ingå den typ av prisöverenskommelser regionen gjort med UCB Pharma. TLV fick också rätt i att förbjuda Region Skåne att uppmana förskrivare att kryssa recepten så att ett visst läkemedel expedieras.

Frivilligt och ordnat
Med syfte att snabbare och mer jämlikt introducera nya läkemedelsbehandlingar presenterade SKL i april rapporten Ordnat införande i samverkan. I grova drag bygger förslagen på att alla landsting agerar gemensamt och det ska inte finnas utrymme för enskilda landsting och regioner att låta bli att introducera en behandling, att gå före eller efter de andra eller avtala om ett eget pris. Idag tar det omkring ett år från godkännande till införande av en ny behandling en tid som rapportförfattarna hoppas kan kortas till ett par månader med den nya modellen.

Bra, men dyrt
Flera hepatit C-läkemedel, bland annat svenska Medivirs simeprevir, godkändes under våren i EU. De nya preparaten botar många fler än tidigare och med mycket lindrigare biverkningar, men har anklagats för att vara för dyra. En tremånadersbehandling med Olysio, simeprevir, kan kosta 360 000 kronor. Landstingen ska stå för notan.

Får gå
Ytterligare en omorganisation blev det på Läkemedelsverket under våren innan det stod klart att regeringen inte förlängde förordnandet för den hårt kritiserade generaldirektören Christina Åkerman. 24 personer har sökt tjänsten, och till hösten ska den nya generaldirektören vara på plats.

Öppenhet, eller?
Det har på EU-nivå hörts allt fler krav på ökad transparens inom kliniska forskningsresultat. I början av april röstade EU-parlamentet med en övervägande majoritet igenom ett nytt direktiv som ska leda till just det. Men redan efter någon månad kom oroande tecken från EMA att öppenheten skulle begränsas, vilket bland annat ledde till kritik från EUs ombudsman. Efter diskussioner beslutade sig ändå EMAs styrelse för en ny policy, som går längre än vad lagen kräver, och börjar gälla redan i oktober i år.

Brottsligt
Förra sommaren anklagades flera stora läkemedelsbolag för mutbrott i Kina. Under slutet av våren började åtalen komma. Bland annat har tre tidigare högt uppsatta chefer vid GSK åtalats. GSK utreds även för mutbrott i Polen, Libanon, Irak och Storbritannien. 

Roche och Novartis har också varit i blåsväder under våren. Företagen utreddes för ett olagligt samarbete för att förhindra off label-förskrivning av Avastin istället för det mycket dyrare preparatet Lucentis. Italienska myndigheter kräver nu ett skadestånd på 1,6 miljarder kronor, trots att företagen förnekar ett sådant samarbete. 

Rakt på mål
När cancerkongressen ASCO gick av stapeln i början av juni var målinriktat ett hett ämne. Medan GSKs Tyverb misslyckades med att öka överlevnaden jämfört med enbart Herceptin, fick patienter med malignt melanom en bättre överlevnadsprognos om de behandlades med PD1-hämmare.

Framåt
I höst har vi ett riksdagsval att se fram emot. Socialdemokraterna gjorde ett utspel om att ge Apoteket AB utökat samhällsansvar i våras, men apoteken lär knappast bli en het valfråga. Däremot kan prisskillnaderna på läkemedel utanför förmånen fortsätta att diskuteras, då det drabbar enskilda personer hårt. Något vi väntar spänt på är om Pfizer återkommer med ett bud på Astrazeneca när tidsfristen på sex månader gått ut. 

Men först ser vi fram emot en vacker sommar.

Ritalin godkänt för vuxna med adhd

Amina Manzoor
-
3

Läkemedelsverket har godkänt nyinsättning av Ritalin i kapselform, metylfenidat, för behandling av vuxna med adhd. Tidigare har inte metylfenidat varit godkänt för start av adhd-behandling i vuxen ålder, på grund av avsaknad av långtidsstudier. Novartis har nyligen genomfört en sådan studie, vilken ligger till grund för godkännandet. 
– Vi vet att användningen av Ritalin till vuxna utanför indikation varit omfattande, och vi hoppas att detta ska vara ett stöd för de läkare som sett den nytta även vuxna patienter har av Ritalin, säger Jöns Lundmark, medicinsk rådgivare hos Novartis, i ett pressmeddelande.

Ritalin kapslar är godkänt för behandling av vuxna med adhd som en del i det totala behandlingsprogrammet. Läkemedlet har sedan tidigare varit godkänt för behandling av barn och unga mellan 6 och 18 år. 

Rekommenderar inte Zostavax

Amina Manzoor
-
0

Bältrosvaccinet Zostavax inkluderades i läkemedelsförmånen 2011, men TLV omprövade subventionen efter att långtidsstudier visade att det var oklart hur länge effekten av vaccinet kvarstod. I maj i år kom beslutet att Zostavax utesluts ur högkostnadsskyddet, men först i november. TLV menade ändå att det skulle vara möjligt med vaccination till vissa åldersgrupper inom landstingens försorg. Därför utesluts Zostavax ur förmånen först den 1 november, så att landstingen skulle ha tid på sig att ordna med vaccinationer.

NLT-gruppen vid Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tidigare rekommenderat landstingen att bara i undantagsfall använda Zostavax och invänta TLVs omprövning. Nu kommer NLT med en uppdaterad rekommendation för vaccinet där man tycker att landstingen ska avstå från vaccination. Socialstyrelsen kommer under hösten att ta fram en kunskapssammanställning kring användning av Zostavax, och NLT rekommenderar att landstingen väntar på den.

Sanofi Pasteur MSD, som marknadsför Zostavax, gick tidigare i veckan ut och krävde besked om Zostavax. Företaget menade att all nödvändig data sedan länge funnits hos berörda myndigheter och beslutsfattare, och att ett fördröjt beslut innebär onödigt lidande för de som drabbas av bältros. 

NLT har kommit med ytterligare rekommendationer under juni för tre cancerpreparat. Gruppen rekommenderar landstingen att använda Avastin och Xofigo. Även Halaven får en positiv rekommendation, under förutsättning att företagets erbjudande om prissänkning på tio procent genomförs.

Oro för överbehandling med statiner

Petra Hedbom
-
0

Tidigare i veckan presenterade Läkemedelsverket sina nya behandlingsrekommendationer för hjärtkärlområdet.  Arbetet med att ta fram dem kantades av diskussioner och åsiktsskillnader mellan medlemmarna i den expertgrupp som Läkemedelsverket hade till sin hjälp, en debatt som nu fortsätter.

Nu har två av de läkare som ingått i gruppen, Jan Håkansson och Anders Hernborg, skrivit i en debattartikel i Läkartidningen att de inte ställer sig bakom alla delar av dokumentet. De framför i artikeln en oro för att orimligt många personer över 65år  kommer att behandlas med blodfettssänkande statiner.

Enligt rekommendationerna ska risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdom bedömas enligt SCORE-diagrammet. Den risk motsvarande 5 procent (10-års risk för död i hjärtkärlsjukdom) enligt SCORE innebär enligt debattörerna att en mycket stor del av befolkningen över 50 år kommer att rekommenderas statinbehandling trots tveksam nytta.

De skriver att det saknas en konsekvensanalys av rekommendationerna är tveksamma till det rimliga i att en växande andel av befolkningen med en viss ökad risk ska exponeras för en omfattande läkemedelsbehandling med tanke på risken för biverkningar, interaktioner och polyfarmaci.
 

Låter alla få PD1-hämmare

Amina Manzoor
-
0

PD1-hämmare var ett hett ämne på den amerikanska cancerkongressen ASCO tidigare i juni. Till exempel presenterade Bristol-Myers Squibb, BMS, positiva resultat från en kombinationsbehandling med nivolumab och Yervoy, ipilimumab.

Nu har BMS meddelat positiva resultat från en annan studie på nivolumab på patienter med malignt melanom. Resultaten är så positiva att företaget erbjuder alla patienter behandlingen, skriver Firstword Pharma.

I fas III-studien ingick 418 patienter med metastaserat malignt melanom som inte fått behandling förut. Alla patienterna hade också en BRAF-mutation. De randomiserades till behandling med nivolumab en gång varannan vecka eller dakarbazin en gång var tredje vecka. Efter att en interimsanalys visade att nivolumab var associerad med en överlägsen överlevnad jämfört med dakarbazin valde BMS att pausa studien.

Nu erbjuder man alla patienter nivolumab samtidigt som man fortsätter att analysera långtidseffekterna av behandlingen. 

Två nya generaldirektörer

Amina Manzoor
-
0

Regeringen har beslutat vem som blir Christina Åkermans efterträdare som chef och generaldirektör för Läkemedelsverket. Valet föll på Catarina Andersson Forsman, som idag är biträdande landstingsdirektör och hälso- och sjukvårdsdirektör på Stockholms läns landsting. Hon har tidigare varit vd för Sveriges läkarförbund och direktör för tillsynsavdelningen på Socialstyrelsen. Hon är röntgenläkare och har en doktorsexamen i medicinsk vetenskap, enligt ett pressmeddelande från regeringen.

Catarina Andersson Forsman tillträder sin tjänst den 1 oktober. Christina Åkermans förordnande går ut den 31 augusti.

Under våren valde regeringen att inte förlänga Christina Åkermans förordnande som generaldirektör för myndigheten, utan gick ut med ett brett ansökningsförfarande. Totalt fick regeringskansliet in 24 ansökningar. 

Regeringen har också tillsatt en ny generaldirektör för Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, då nuvarande chefen Måns Rosén går i pension. Hans efterträdare blir Olivia Wigzell som idag är chef för enheten för folkhälsa och sjukvård på socialdepartementet. Hon har tidigare varit chef för analysenheten på Socialstyrelsen och haft EU-uppdrag.

Olivia Wigzell tillträder som generaldirektör för SBU den 1 november.

Astrazeneca får bakläxa

Amina Manzoor
-
0

Astrazeneca är under hård press att leverera fina resultat ur sin pipeline sedan styrelsen tackade nej till att bli uppköpta av Pfizer. Nu har företaget nått en motgång för läkemedelskandidaten olaparib mot äggstockscancer.

Astrazeneca har ansökt om godkännande för olaparib under namnet Lynparza i USA. Men en rådgivande kommitté vid FDA vill ha mer kliniska data innan myndigheten fattar ett beslut om godkännande för läkemedlet, skriver nyhetsbrevet Firstword Pharma. Kommittén röstade 11 mot 2 för att rekommendera Astrazeneca att komplettera med den andra delen av SOLO-studien. Resultaten från studien väntas i slutet av nästa år.

Kommittén ifrågasatte också validiteten och möjligheten att upprepa effektivitetsdata för olaparib. Det resultatet var baserade på en analys av en subgrupp bestående av 96 patienter. I analysen kom Astrazeneca fram till att patienter med äggstockscancer och en BRCA-mutation hade en längre progressionsfri överlevnad om de behandlades med olaparib jämfört med placebo, 11,2 månader och 4,1 månader för placebo. Det fanns ingen signifikant skillnad i total överlevnad mellan grupperna.

FDA kommer att fatta ett beslut kring godkännande i oktober. Myndigheten måste inte följa den rådgivande kommitténs rekommendation, men brukar göra det. Enligt analytikers beräkningar kan det innebära förlorade inkomster på 150 miljoner dollar fram till 2016 för Astrazeneca om man tvingas invänta resultaten från SOLO-studien.

Olaparib är en PARP-hämmare. Astrazeneca avbröt de kliniska studierna på olaparib under 2011 efter att den inte ökade överlevnaden för patienter med äggstockscancer. Under 2013 gav företaget substansen ett nytt försök, då för patienter med en BRCA-mutation.

Överklagar dom om rabattavtal

Amina Manzoor
-
0

Ärendet om Region Skånes rabattavtal har gått igenom flera instanser. TLV förbjöd Region Skånes prisöverenskommelse med UCB Pharma om rabatt på TNF-hämmaren Cimzia i januari 2013. Landstinget överklagade och sedan har ärendet behandlats av både förvaltningsrätten och kammarrätten. 

I mitten av juni i år beslutade kammarrätten att överenskommelsen som skulle ge lägre pris på läkemedel inom förmånen bröt mot lagen. Dessutom hade Region Skåne inte heller rätt att uppmana läkare att motsätta sig utbyte på Cimzia. TLV ansåg att skälen främst var ekonomiska och inte medicinska.

Region Skåne vill att Högsta förvaltningsdomstolen ska pröva ärendet, och planerar att skicka in en överklagan inom några veckor. Det är sedan upp till Högsta förvaltningsdomstolen att besluta om fallet får prövningstillstånd.
– Vi anser att vi har rätt. TLV ska sätta pris för apoteken, men inte för landstingens inköp av läkemedel. Det är principiellt viktigt att reda ut vem som har rätt, säger Jonas Rastad, regiondirektör, Region Skåne.

– Om TLV får rätt anser jag att det behövs en lagändring. Dagens princip för prissättning av öppenvårdsläkemedel är ingen förhandling, utan TLV säger ja eller nej till företagens prisförslag. En volymsbaserad dialog skulle påverka priset och är naturligtvis särskilt intressant för de dyrare läkemedlen. Sådana diskussioner finns i alla andra sällanköpsområden, säger Jonas Rastad.

Dags nominera till forskarpris

Petra Hedbom
-
0

Scheelepriset delas ut vartannat år till en framstående forskare inom läkemedelsområdet. Nästa gång blir i november 2015 men redan nu och fram till den 15 oktober kan den som har förslag skicka in sin nominering. I december fattas beslutet om vem pristagaren blir.

Lilian Walther Jallow är vetenskaplig sekreterare vid Apotekarsocieteten, som står bakom priset, och även sekreterare i priskommittén.
– Hittills har vi fått in två förslag men det brukar bli omkring 30 stycken. Främst är det utländska forskare som nomineras men några svenska namn brukar också dyka upp. Hittills är Mathias Ulhén den enda svensk som fått priset, säger hon.

Vem som helst kan skicka in förslag men det är viktigt att den som nomineras är en aktiv forskare och att forskningen har läkemedelskoppling. Själva prisutdelningen äger rum i samband med Scheelesymposiet i november 2015 där pristagaren och andra forskare inom samma område håller presentationer om sin forskning.

Prissumman är på 200 000 kronor och priset delas ut till minne av den svenska apotekaren och kemisten Carl Wilhelm Scheele. Tre av de tidigare pristagarna har senare i karriären fått Nobelpriset. Lilian Walther Jallow menar att priset är ett bra sätt för Apotekarsocieteten att vara med och stärka läkemedelsforskningen.
– Förhoppningen är också att vi genom att bjuda hit pristagaren och ordna ett symposium kring dennes forskning kan bidra till att bygga närverk för svenska forskare.
 

Vill du nominera någon kan du gå in på www.scheeleaward.se.

Vill ta Apotek Hjärtat till börsen

Amina Manzoor
-
0
Vill ta Apotek Hjärtat till börsen

Sverige kan få sitt första börsnoterade apoteksbolag. Apotek Hjärtats styrelse och ägare Altor Fund III har beslutat att förbereda kedjan inför en notering på Nasdaq OMX Stockholm. 
– Vi tycker att bolaget nu är moget för en börsnotering. Det är fem år sedan Altor gjorde investeringen, apoteksmarknaden har nu stabiliserats och Apotek Hjärtat har en god utveckling av verksamheten och lönsamheten. Vi tror att det finns en efterfrågan på den här typen av stabila och konsumentnära företag på börsen, säger Fredrik Strömholm, partner på Altor Equity Partners.

Tidplanen för börsnoteringen är inte satt, men kan ske mot slutet av året enligt Fredrik Strömholm. 
– Börsen är en kvalitetsstämpel och gör även varumärket mer känt. Nu ser vi en ökad satsning på differentiering av apotekskedjorna. Apotek Hjärtat kommer att kunna erbjuda mer varor och tjänster, men jag tror inte att varken kunder eller anställda kommer att märka någon skillnad mot tidigare på kort sikt.

Apotek Hjärtat är Sveriges näst största apotekskedja och har en marknadsandel på 25 procent, fler än 300 apotek och drygt 2 000 anställda. Apotekskedjan har en omsättning på drygt nio miljarder kronor.

Efterlyser klinisk forskning på nytt virus

Amina Manzoor
-
0

För drygt två år sedan upptäcktes ett nytt coronavirus i Saudiarabien, som fick namnet Middle East respiratory syndrome coronavirus, eller MERS-CoV. Nu har drygt 800 personer insjuknat, varav fler än 300 dött. Det finns inga läkemedel mot virusinfektionen, som ofta orsakar svår lunginflammation. Saudiarabien, där drygt 700 av fallen upptäckts, har flera gånger anklagats för att hemlighålla information om sjukdomen. Många har också smittats på sjukhus i landet.

Nu har tre virusforskare skrivit en kommentar i Lancet Infectious Diseases där de tar upp att många frågor fortfarande återstår kring MERS, skriver center för infektionssjukdomar vid University of Minnesota. Till exempel saknar forskarna information om patogenets egenskaper och immunförsvarets reaktion på det. 

Till exempel har bara en handfull patienter gått igenom provtagning för virus och andra biomarkörer. Det innebär att nyttan av behandling med till exempel antivirala läkemedel är osäker. De tre experterna menar att just nu pekar all tillgänglig fakta på att sjuka behandlas bäst med plasma från patienter som tillfrisknat, eller på annat sätt med antikroppar. De tar också upp möjligheten att använda antikroppar från dromedarer, vilka är bärare av viruset.

Oavsett vilken behandling som testas, anser forskarna att den bör innehålla en noggrann protokollbaserad bedömning av säkerhet och effektivitet. Läkare och forskare i Saudiarabien har inte bara en unik möjlighet, utan även ett ansvar att bedriva klinisk forskning på MERS, menar de tre virusforskarna.

Ingen stor förändring av dansk marknad

Petra Hedbom
-
0

I Danmark har en omgörning av apoteksmarknaden varit på tapeten en längre tid. När regeringen nu lägger fram sitt förslag presenterar man det som en modernisering snarar än en genomgripande liberalisering, rapporterar Dagens Pharma.

Regeringens förslag skiljer sig från det som den så kallade produktivitetskommissionen lade fram förra sommaren. Den ansåg att apotek ska kunna ägas och drivas av personer som inte är apotekare. Kommissionen menade att dagens regler hämmar att nya aktörer kommer in på marknaden och förhindrar priskonkurrens och utvecklingen av nya tjänster.

Men en sådan förändring vill alltså regeringen inte se. Inte heller anser regeringen att apotekare ska få utökade möjligheter att göra läkemedelsgenomgångar som bekostas av offentliga medel. En sådan möjlighet har diskuterats men arbetsgruppen som tagit fram förslaget menar att det ska vara läkarens uppgift.

Däremot föreslår regeringen att apotek ska kunna öppna filialer på till exempel stormarknader. I förslaget finns tre olika vägar eller modeller för att uppnå förändringarna.
 

Ebolaepidemi tycks utom kontroll

Ingert Nilsson
-
0

Det är det dödligaste utbrottet sedan det första utbrottet 1976 i centrala Afrika.  Sjukdomen har tidigare inte uppträtt i den västafrikanska regionen, men den här gången är det Guinea, Liberia och Sierra Leone som drabbats.

Eftersom sjukdomen inte tidigare förekommit i Västafrika är lokalbefolkningen rädd och misstänksam vilket gör det svårt att få kontroll på spridningen, enligt Läkare utan gränser. Organisationen beskriver epidemin som just nu utom kontroll.

Ebola har en beräknad dödlighet på upp till 90 procent och idag finns inget vaccin eller känt botemedel.

Omdiskuterade rekommendationer

Ingert Nilsson
-
0

Läkemedelsverket är nu klara med sina nya behandlingsrekommendationer för hjärtkärlområdet. Den förtida dödligheten i hjärtinfarkt har stadigt minskat och idag betraktas Sverige som ett lågriskland, men en åldrande befolkning gör att hjärtkärlsjukdom fortfarande spelar roll.
– Vi har fokus på läkemedelsbehandling, men det rekommenderas först om livsstilsförändringar inte räcker, säger Annika Ekbom Schnell, klinisk utredare på Läkemedelsverket.

Rekommendationerna gäller primärprevention.
– Det handlar alltså om individer som upptäcks på vårdcentralen, kanske för att de luktar rök eller är väl runda om magen men söker för nageltrång, exemplifierar Annika Ekbom Schnell.

För att bedöma risken för personer utan känd hjärtkärlsjukdom rekommenderas en uppdaterad svensk version av  SCORE, ett instrument för riskskattning Det baseras på ett begränsat antal markörer som tillsammans ger möjlighet att uppskatta den ungefärliga framtida risken att dö i en kardiovaskulär händelse. För bedömning av diabetespatienter rekommenderas istället Nationella diabetesregistrets algoritmer.
– Det uppdaterade riskskattningsinstrumentet och tillkomsten av ett speciellt för diabetespatienter  är den viktigaste förändringen för vardagsdoktorn, tror Annika Ekbom Schnell.

I de nya rekommendationerna förordas statinbehandling för individer med hög eller mycket hög risk, det vill säga fem procents eller högre risk att dö av hjärtkärlsjukdom inom 10 år.
För individer med mycket hög kardiovaskulär risk är målvärdet för LDL-kolesterolet 1,8 mmol/l eller en halvering av patientens ursprungsnivå. För patienter med hög risk är målet för LDL-kolesterolet 2,5 mmol/l.

Vid preventionsbehandling för personer med hög risk, menar gruppen som tagit fram rekommendationerna att behandling med standardiserad dos fyller sitt syfte, medan statinbehandlingen för patienter med mycket hög risk behöver individualiseras. Vid en intensiv behandling det vill säga höga doser statiner måste också risken för biverkningar som leverpåverkan och muskelvärk värderas. Samma rekommendationer gäller både för kvinnor och män.

Frågan om när statinbehandling ska sättas in har diskuterats mycket internationellt. I bland annat USA och Storbritannien har nya riktlinjer fått kritik för att leda till en allt för frikostig användning.

Samma resultat som innan omregleringen

Ingert Nilsson
-
0

Inför omregleringen av apoteksmarknaden spåddes de nya aktörerna få en hel del klirr i kassorna jämfört med monopoltiden.Men TLVs kartläggning av apotekens lönsamhet visar att resultatet ligger på samma nivå som innan omregleringen.

Utfallet på 1,1 miljarder kronor i rörelseresultat under 2013 är i nivå med det Apoteket AB redovisade 2009. Rörelsemarginalen var lite drygt tre procent förra året. I den, av Omstruktureringsbolaget beskrivna framtiden skulle tillväxten ligga på sex procent om året, främst genom en fortsatt ökad försäljning av receptförskrivna läkemedel.

Samtidigt som apoteken blivit betydligt fler har också den genomsnittliga försäljningen per apotek minskat från 35 till 26 miljoner kronor, enligt TLVs beräkning.

Vad är då ett bra, dåligt eller normalt rörelseresultat?
– Det är svårt att säga. Den här rapporten har beskrivit resultatet i branschen. I det fortsatta arbetet kommer vi att göra jämförelser med till exempel andra konsumentbolag, säger Caroline Mårder analytiker på TLV.

Innan TLV kommer med förslag på eventuella förändringar för handelsmarginalen ska myndigheten se till samhällets behov på apoteksmarknaden och vad samhället är berett att betala för detta.
– Det är flera delar som ska vägas in, säger Caroline Mårder.

Om och i så fall vilka förändringar det kan bli med handelsmarginalen vet vi tidigaste till årsskiftet.

Ingen koppling till självmord

Petra Hedbom
-
0

Det är forskare från bland annat Karolinska institutet som i en nyligen publicerad studie inte ser något samband mellan medicinering med läkemedel mot adhd och risken för självmord eller självmordsförsök.

Enligt forskarna har tidigare studier pekat på att personer som behandlas för adhd med läkemedel skulle ha en ökad risk att begå självmord eller ha fler självmordstankar. Den nya studien, som publicerats i British Medical Journal visar snarare på motsatsen.

Med hjälp av det nationella patientregistret har forskarna identifierat alla personer som fått diagnosen adhd mellan 1960 och 1996 i Sverige, sammanlagt 37 936 individer. Dessa följdes upp under åren 2006 och 2009 och forskarna undersökte deras läkemedelsbehandling och händelser som kunde kopplas till självmordsförsök eller självmord.

När forskarna jämförde individerna med sig själva under perioder med och utan läkemedelsbehandling såg de ingen koppling mellan behandling och ökad risk för självmord.
– Resultaten pekar snarare på att adhd-läkemedel har en skyddande effekt, säger Henrik Larsson vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid KI som lett studien i en presskommentar.

Forskarna menar att tidigare studier har varit små och metoderna begränsade vilket gör resultaten osäkra och att en styrka i den nya studien är att patienterna jämförs med sig själva.
 

123...5Sida 1 av 5