Storaffärernas år
Många i Sverige fick nog skrämselhicka när Pfizers bud på Astrazeneca blev offentliga i våras. Då det främsta skälet till jätteaffären uppgavs vara skattemässiga var många rädda att ett uppköpt Astrazeneca skulle läggas ner i Sverige. Men trots ett bud på ofantliga 765 miljarder kronor fick Pfizer nobben av Astrazenecas styrelse. Enligt brittiska regler var företagen tvungna att lägga förhandlingarna på is i sex månader. I slutet av november kunde nya bud åter läggas, men än har inget nått offentligheten. Sedan Pfizer ingått ett strategiskt samarbetsavtal med Merck KGaA om PD1-hämmare började många analytiker tvivla på om företaget fortsatt var intresserat av Astrazeneca.
Det har funnits gott om andra affärer hos läkemedelsföretagen under året. Actavis inledde året med att köpa Forest Laboratories och sedan Allergan under hösten, Bayer köpte MSDs OTC-verksamhet och inledde ett samarbete kring läkemedlet Adempas och Novartis och GSK bytte verksamheter och bildade ett samriskbolag. Abbvie uppvaktade Shire, men det ledde aldrig till ett uppköp.
De många utredningarna och handlingsplanerna
Sent omsider tog alliansregeringen hotet om ett uppköpt Astrazeneca på allvar och tillsatte en utredning för att ta fram en strategi för svensk life science. Många ville säga sitt om hur man bäst stärker industrin. Branschorganisationerna Lif, Sweden Bio och Swedish Medtech lanserade under hösten en åtgärdsplan och 25 organisationer gick ihop för att ta fram åtgärder för att stärka branschen.
Och så var de bara…
Apotek Hjärtat offentliggjorde i våras att de skulle börsnoteras till hösten. Men strax före börsintroduktionen gick Ica-gruppen in och lade ett bud på 5,7 miljarder kronor på Apotek Hjärtat. Läkemedelsverket har redan sagt ja och nu saknas bara Konkurrensverkets godkännande innan den nya apotekskedjan kan bildas. Under vilket namn de totalt 370 apoteken kommer att hamna är oklart, men vd blir Anders Nyberg som idag är vd för Apotek Hjärtat.
Extra, extra
Supervalåret kallades 2014. Först val till EU-parlamentet och sedan riksdagen. Vi fick en ny regering och nya ministrar i september. Den tidigare SSU-ordföranden Gabriel Wikström blev ny folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister och socialutskottet i riksdagen fick flera nya ledamöter. Men tiden till nästa val blev kort. Socialdemokraternas och Miljöpartiets budget fälldes i början av december och statsminister Stefan Löfven utlyste ett extra val den 22 mars nästa år.
Dags för nytt
Om det var de hemliga breven eller de många omorganisationerna som fick regeringen att välja att inte förlänga Christina Åkermans förordnande som generaldirektör för Läkemedelsverket är okänt. Men efter sex år avgick hon i augusti. Ny på posten är Catarina Andersson Forsman, som bland annat varit hälso- och sjukvårdsdirektör och biträdande landstingsdirektör i Stockholm.
Fri prissättning under lupp
Apotekens fria prissättning på läkemedel utanför förmånen har varit föremål för diskussion, då flera kedjor har varit ovilliga att öppet redovisa priserna. I maj gick Sveriges apoteksförening ut med en rekommendation om att kedjorna ska redovisa priser på läkemedel på sina hemsidor.
Andra viktiga händelser inom apoteksområdet är kvalitetsindikatorer, glesbygdsstöd och möjlighet att se vilka apotek som har ett läkemedel i lager. Dessutom har Läkemedelsverket föreslagit att paracetamoltabletter bara ska få säljas på apotek.
Förmånen urholkas
Allt fler företag tar läkemedel ur förmånen. En rapport från TLV bekräftade det branschrepresentanter varnat för länge, läkemedel utanför förmånen kostar båda landsting och patienter allt mer pengar. Kostnaden för receptbelagda läkemedel som inte ingår i högkostnadsskyddet har ökat från 500 miljoner kronor till mer än två miljarder kronor på tio år. Till våren ska TLV komma med förslag på åtgärder. Men myndigheten har arbetat med problemet, vilket bland annat ledde till att p-pillret Cerazette numera åter ingår i läkemedelsförmånen.
Bot till högt pris
De nya hepatit C-läkemedlen botar många och har färre biverkningar. Men det höga priset gör att det är få som är aktuella för behandling. TLV beslutade att läkemedlen subventioneras tillfälligt för de svårast sjuka patienterna. Landstingen och Medivir, som står bakom Olysio, har även skrivit på ett riskdelningsavtal, som gör att sjukvården bara betalar när behandlingen fungerat.
Brottsligt beteende
GSK har varit i blåsväder för påstådda mutaffärer i bland annat Mellanöstern, Polen och Kina. I Kina dömdes företaget till dryga böter på 3,5 miljarder kronor och den högsta chefen fick fängelsestraff.
Roche och Novartis har anklagats för ett olagligt samarbete för att förhindra off labelförskrivning och italienska myndigheter har krävt de nekande företagen på 1,6 miljarder kronor. Även EU undersöker om ett sådant samarbete skett.
Också USA har granskat konkurrensgränsande avtal. I början av december kom dock en domstol fram till att Astrazenecas avtal med generikaföretaget Ranbaxy var ok. Men företaget påstås också ha begått bedrägeri i samband med marknadsföring av det antipsykotiska läkemedlet Seroquel i USA.
Öppet, kanske
Allt fler röster har krävt ökad öppenhet inom kliniska prövningar. WHO, FDA och Gates Foundation är några av dem. I april röstade en övervägande majoritet i EU-parlamentet för ett nytt direktiv för öppenhet. Knappt hann direktivet röstas igenom innan det kom signaler från EMA att öppenheten skulle begränsas. Men efter diskussioner kom myndigheten fram till att kliniska data ska publiceras redan från årsskiftet.
Ansvaret för läkemedel inom EU höll på att flyttas till marknadsområdet, men efter massiv kritik beslöt sig den nya EU-kommissionen att behålla ansvaret för läkemedel hos hälso- och konsumentdirektoratet.
EMA blev hastigt och lustigt av med sin högsta chef, Guido Rasi, efter att en arbetsdomstol i EU kommit fram till att det begåtts ett formellt fel och därför ogiltigförklarade tillsättningen. Vad som händer nu är fortfarande oklart, men den biträdande chefen har tillfälligt tagit över rodret för läkemedelsmyndigheten.
Målsökande nyhet
På den amerikanska cancerkongressen ASCO väckte de så kallade PD1-hämmarna stor uppmärksamhet. Den nya klassen läkemedel visade sig fungera på patienter med spritt malignt melanom, som tidigare haft en dålig prognos. Under hösten har nyheterna om PD1-hämmarna duggat tätt. MSD och BMS har kommit längst, varav MSDs Keytruda godkändes i USA under hösten. Hittills har substanserna visat sig ha effekt mot många olika cancrar, bland annat Hodgkins lymfom, lungcancer och urinblåsecancer.
Ebola utom kontroll
Världen svarade sent på Läkare utan gränsers larm om att ebola spreds snabbt och okontrollerat i Västafrika. Det finns idag inga godkända läkemedel eller vacciner mot sjukdomen, men WHO har godkänt användning av oprövade läkemedel under utbrottet. Läkemedelsföretagen skyndade på forskningsprojekt och just nu pågår test av olika läkemedel och vaccin mot ebola. Ebolautbrottet har nu överträffat alla andra tidigare utbrott tillsammans. Hittills rapporteras fler än 17 000 personer ha smittats varav fler än 6 000 avlidit.
Vid horisonten
Inför nästa år hoppas jag att man får stopp på ebolautbrottet och vidtar åtgärder för att detta inte ska hända igen. Jag hoppas också att antibiotikaresistensen står högt upp på både regeringars och läkemedelsföretags agendor. På hemmaplan vill jag att politikerna ska ta tag i problemen med fler läkemedel utanför förmånen och en ojämlik läkemedelsbehandling.
Men jag hyser inga förhoppningar om att apoteks- och läkemedelsfrågor får någon större uppmärksamhet i extra valet.
God jul och gott nytt år!
