Månads arkivering december 2015

Storsatsning i elfte timmen

Ingrid Helander
-
0
Storsatsning i elfte timmen

Fortfarande oklart om antroposofmedel
De antroposofiska preparatens vara eller icke vara inom ramen för svensk läkemedelslagstiftning har debatterats under året. Av remissvaren på Läkemedelsverkets utredning stod det klart att många remissinstanser helt förkastade utredningens fyra förslag. Regeringen väntas komma med besked i frågan i slutet av december.

Fortsatte jakten
Pfizer lyckades inte med uppköpet av Astrazeneca 2014. Men skam den som ger sig. Under hösten genomfördes en av de största big pharma-affärerna någonsin när det amerikanska bolaget köpte irländska Allergan för nästan 1 400 miljarder kronor. I och med sammangåendet hamnar storsäljarna Botox från Allergan och Viagra från Pfizer under samma tak.

Region får rätt om prisöverenskommelse
Region Skåne ingick tidigare, våren 2012, avtal med ett läkemedelsföretag. Avtalet innebar att regionen skulle få en återbäring på 15 procent för all försäljning av läkemedlet Cimizia för behandling av reumatism. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, menade att avtalet innebar att priset på det subventionerade receptbelagda läkemedlet skulle bli olika i landet och valde därför att förbjuda regionen från att ingå avtal. Högsta förvaltningsdomstolen prövade fallet och i slutet av året kom domen som hävde TLVs beslut.

Stopp för paracetamoltabletter
Den 1 november verkställdes det tidigare fattade beslutet från Läkemedelsverket att paracetamoltabletter enbart får säljas på apotek. I mitten på december meddelade Apoteket Hjärtat att man inför begränsningar för unga under 18 år att köpa mer än en förpackning paracetamol per expiditionstillfälle.

Tillbaka i chefsstolen
I november 2014 tvingades EMAs chef Guido Rasi lämna myndigheten efter en dom i EUs personaldomstol. Ett drygt år senare är han tillbaka som chef och ska leda myndigheten under de kommande fem åren. I samband med återinträdet meddelade han att fokus kommer att ligga på att snabba på processen för att nya innovationer snabbare når patienterna.

Ändrad handelsmarginal
TLV har beslutat att ändra ersättningen till apoteken för såväl dyra som billiga läkemedel. De dyra ska ersättas mer och de billigare mindre med syfte att skapa en större handelsmarginal.

HPV-vaccinerna säkra
Under året blossade en debatt upp om HPV-vaccinernas säkerhet. Påståenden gjorde gällande att de kunde orsaka allvarliga biverkningar. EMA gjorde därför en granskning av vaccinernas säkerhet och eventuella kopplingar till dessa biverkningar, och kunde konstatera att någon sådan koppling inte fanns. I sin slutrapport riktade EMA också skarp kritik mot en dansk klinik, som rapporterat ovanligt många fall av de ovanliga biverkningarna, för ovetenskapligt arbete och förhållningssätt.

Hepatit C-läkemedel till fler
De nya hepatit C-medlen har inneburit ett genombrott i behandlingen av sjukdomen. Mer än 90 procent av patienterna som fått de interferonfria antivirala läkemedlen blir friska. I en serie artiklar har Läkemedelsvärlden skrivit om behandlingen och hur läkemedlen introducerades på marknaden samt om länder som försöker utrota viruset.

Apoteksutredning med fokus på kvalitet
En ny apoteksutredning tillsattes under hösten. Bland annat ska den se över tillgängligheten för läkemedel och fokusera på kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden. Regeringen utsåg Åsa Kullgren, S, till utredare. Hon var tidigare ordförande för landstingsstyrelsen i Sörmland.

Nej till generisk förskrivning
Läkemedelsverket håller fast vid sin ståndpunkt och säger nej till generisk förskrivning. Detta trots att 21 av 23 intressegrupper i ett förarbete var positiva till generisk förskrivning. Myndigheten vill hellre satsa på andra sätt att stärka patientsäkerheten, som en sammanhållen ordinations- och expeditionsprocess. Trots starkt kritiska remissvar ändrade myndigheten inte ståndpunkt i den rapport som skickades in till regeringen.

Storsatsning på bioläkemedel
I december presenterade regeringen att man satsar över en miljard kronor på proteinforskning och biologiska läkemedel. Satsningen görs i samarbete med Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Astrazeneca. Bolaget meddelade tidigare i år att man bygger en ny anläggning för biologiska läkemedel i Södertälje.

Nya läkemedel
PD1-hämmarna har svarat upp mot de höga förhoppningarna och var en av höjdpunkterna på cancerkongressen Asco och visade bland annat effekt mot spritt malignt melanom och lungcancer. I mitten av juni fick den första PD1-hämmaren Opdivo godkänt mot malignt melanom i EU. I våras godkändes det första i en helt ny klass kolesterolsänkande läkemedel, PCSK9-hämmare, i EU. De monoklonala antikropparna är betydligt mer effektiva än statiner, men också betydligt dyrare. TLV beslutade i slutet av året att inte ta in PCSK9-hämmaren Repatha i förmånssystemet. Dessutom har bland annat den första antidoten mot blodförtunnaren Pradaxa, hjärtläkemedlet Entresto och två nya läkemedel mot fetma godkänts i EU under året.

Ingen subvention för PCSK9-hämmare

Micaela Toresson
-
0

Kolesterolbehandlingen med PCSK9-hämmaren Repatha, evolucumab, kommer inte att subventioneras. Anledningen som TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, uppger är att behandlingen är för dyr.

– Det finns stora osäkerheter i det underlag som företaget lämnat in, och det är mycket få patienter där nyttan av Repatha eventuellt motsvarar det höga priset. Därför avslår vi företagets ansökan att få ingå i högkostnadsskyddet, säger Sophia Brodin, enhetschef på TLV, i ett pressmeddelande.

Läkemedlet har i tidigare studier visat sig vara effektivt för att sänka det skadliga, LDL-kolesterolet i blodet, men det finns ännu inga studier som visar hur mycket Repatha minskar förekomsten av hjärt-kärlsjukdomar och död, skriver TLV.

I somras godkändes läkemedlet av europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA. Repatha ska användas som tillägg till kostomläggning och i kombination med andra blodfettssänkande läkemedel, eller av patienter som inte tål statiner.

TLV konstaterar att det i dag inte finns någon möjlighet att följa upp i nationella register så att det är rätt patienter som får läkemedlet, och om fler patientgrupper skulle använda det kan det få stora ekonomiska konsekvenser för landstingen.

Sveriges kommuner och landstings grupp för nya läkemedel, NT-rådet, ska inom kort komma med rekommendationer om hur landstingen ska hantera de patienter där det är motiverat att behandla med läkemedlet, även om det ingår i högkostnadsskyddet, skriver TLV på sin hemsida.

SSRI under graviditeten ökar risk för autism hos barnet

Micaela Toresson
-
0

Studien, som är gjorde vid universitetet i Montreal och publicerad i Jama Pediatrics, granskade uppgifter om 145 456 fullgångna graviditeter med barn födda vid liv. Studien är registerbaserad och innehåller uppgifter om graviditeter och barnafödslar i Quebec från januari 1998 till december 2009.

Resultaten visar att risken för ett barn att diagnostiseras med autism vid sju års ålder nästan fördubblas om mamman, under mitten eller slutet av graviditeten, använt antidepressiva läkemedel. Störst var risken vid användandet av selektiva seroninåterupptagshämmare, SSRI.

Fostret klassades ha utsatts för antidepressiva läkemedel om mamman fått recept på sådana utskrivet under den andra eller tredje trimestern.
Inom autismspektrat inkluderade forskarna diagnoser som barndomsautism, atypisk autism, Aspergers syndrom, eller en genomgripande utvecklingsstörning.

Risken för att barnet diagnostiserades med autism var 87 procent högre om mamman använt antidepressiva medel under andra eller tredje trimestern. Högst var risken om mamman använt SSRI. Användning av den typen av medel var signifikant associerad med ökad risk för autism. Även en kombination av minst två antidepressiva medel innebar ökad risk för att utveckla autism. Risken kvarstod även efter att forskarna kompenserat för mammans historia av tidigare depressioner.

Andra klasser av antidepressiva medel än SSRI, så som serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare, SNRI, och monoaminooxidashämmare, MAOI, var inte statistiskt associerade med ökad risk för autism. Inte heller hittades någon koppling mellan kvinnor som tog antidepressiva åren innan graviditeten eller under första trimestern av graviditeten och ökad risk för autism.

Forskarna menar att möjliga förklaringar till den ökade autismrisken kan vara att SSRI passerar moderkakan och återfinns i fostervatten. Serotonin kan påverka flera av hjärnans prenatala och postnatala utvecklingsprocesser. Där ingår bland annat celldelning, celldifferentiering och utveckling av synapser mellan nervceller. Dessutom är hjärnanans förmånga, hos barn med autis, känd för att syntetisera serotonin på ett annat sätt än hos andra barn.

Forskarna konstaterar att studien har sina begränsningar i och med att flera mekanismer kan förklara den ökade risken för autism, i samband med mammans användning av antidepressiva. I studien har man dessutom tittat på antalet förskrivna recept, vilket kanske inte speglar den verkliga användningen. Studien innefattade inte heller någon information om mammans livsstil, som exempelvis rökning.
Sammanfattningsvis konstaterar forskarna att tidigare studier har visat att både arv och miljö kan påverka risken för att utveckla autism, men att orsakerna till autism fortfarande är oklara och att behövs fler studier inom området.

Studien finansierades bland annat av kanadensiska Institute of health research.

Abstract till studien: Antidepressant use during pregnancy and the risk of autism spectrum disorder in children

Region Skåne får rätt om prisöverenskommelse

Micaela Toresson
-
0

Högsta förvaltningsdomstolen har prövat fallet och kommit fram till att häva Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets, TLV:s, tidigare beslut om förbud för Region Skåne att ingå eller förnya prisöverenskommelser med läkemedelsföretag om läkemedel som förskrivs på recept inom läkemedelsförmånerna.

Det var våren 2012 som Region Skåne ingick avtal med UCB Pharma, som innebar att regionen skulle få en återbäring på 15 procent för all försäljning av läkemedlet Cimzia för behandling av reumatism. TLV menade att avtalet innebar att priset på det subventionerade receptbelagda läkemedlet skulle bli olika i landet och valde därför att förbjuda regionen från att ingå avtal.

Region Skåne överklagade och får nu bifall i Högsta förvaltningsdomstolen. Domstolen skriver i domen att TLV:s beslut saknar författningsstöd och därför upphävs förbudet.

Astrazeneca i mångmiljardaffär

Micaela Toresson
-
0

I dag, fredag, blev det klart att Astrazeneca köper 55 procent av Acerta Pharmas aktier, till en summa av 2,5 miljarder dollar, vilket motsvarar 21 miljarder svenska kronor. Därefter kan Astrazeneca längre fram köpa upp resterande aktier i företaget för knappt 13 miljarder kronor.

I och med affären tar Astrazeneca över cancerläkemedlet acalabrutinib. Företaget uppger i ett pressmeddelande att läkemedlet, en så kallad BTK-hämmare, just nu testas i fas III-studier för behandling av blodcancer.

Tidigare meddelade dessutom Astrazeneca att företaget fortsätter stärka terapiområdet inom andningsvägar genom att köpa läkemedelsföretaget Takedas respiratoriska verksamhet. Affären beräknas uppgå till fem miljarder kronor.

Förutom företagets tidigare presenterade satsning i Sverige, på ny teknik för produktion av bioläkemedel, utökar Astrazeneca nu sin verksamhet i Kina. Detta genom ett samarbete med det kinesiska företaget Wuxi Apptec. I ett pressmeddelande skriver företaget att samarbetet ska skynda på leveransen av innovativa bioläkemedel och målinriktade läkemedel.

Antidot mot Pradaxa rekommenderas inte brett

Micaela Toresson
-
0

I början av december blev antidoten mot blodförtunnaren Pradaxa godkänd av EMA. Läkemedlet Praxbind, idarucizumab, används för att stoppa Pradaxas, dabigatran, antikoagulerande effekt.

Sveriges kommuner och landstings NT-råd gav Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, i uppdrag att göra en hälsoekonomisk utvärdering av läkemedlet, men nu har rådet beslutat att avbryta utvärderingen.

NT-rådet skriver i ett yttrande att det är dels ur ett prioriteringsperspektiv gällande uppdrag till TLV, men också för att det är svårt att hälsoekonomiskt utvärdera en specifik antidot. Rådet utfärdar därför ingen generell rekommendation till landstingen gällande användning av Praxbind.

Däremot har Förhandling och Marknad, som är landstingsgemensamma funktioner, tillsammans med läkemedelsföretaget Boehringer Ingelheim tagit fram ett avtalsförslag. Förslaget säkrar enhetliga villkor från och med att produkten finns tillgänglig. Något som den beräknas göra för beställning tidigast från och med i dag, torsdag.

Praxbind är en utpräglad sjukhusprodukt med huvudsakligt värde att snabbt stoppa Pradaxas effekt, exempelvis för en patient som akut behöver opereras. Läkemedlet är därför viktigt att ha tillgängligt, men kommer sannolikt ha en relativt liten åtgång.

De gemensamma villkoren innebär att landstingen och företaget delar på riskerna, att landstingen får en rabattering samt en möjlighet till ersättning om läkemedlet passerar utgångsdatum och måste kasseras.

NT-rådet bedömer att avtalet gör det möjligt att tillgängliggöra Praxbind på lagerplatser respektive i regioner och landsting där det är ändamålsenligt och uppmanar därför alla landsting och regioner att teckna avtalet.

Därför nådde hepatit C-medlen patienterna så snabbt

Ingrid Helander
-
0

När de första ansökningarna om förmånsbeslut kom våren 2014 var varken Ann Einerth eller Sophia Brodin, koordinator respektive enhetschef, på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beredda på vad som komma skulle. Sex månader senare var det första av de nya antivirala hepatit C-läkemedlen, Sovaldi, sofosbuvir, inne i förmånen och tillgängligt för patienter. Efter den första ansökan följde fler och i dag ingår sex av de nya hepatit C-läkemedlen i förmånssystemet.

Till och med augusti i år hade drygt 2 300 patienter behandlats och prognosen för den totala behandlingskostnaden 2015 landar på 1,5 miljarder kronor. Just priset är en ständigt återkommande fråga när det gäller hepatit C-läkemedlen. Det är också ett starkt skäl till att de blev de första läkemedel att tas in i förmånssystemet med så kallat ordnat införande.

Kort beskrivet innebär det att myndigheter, landstingen, Sveriges kommuner och landsting, SKL, TLV, och berörda företag, samarbetar med syfte att introducera nya läkemedel på ett jämlikt sätt över hela landet. De nya läkemedlen ska också ha en samhällsekonomiskt rimlig kostnad och introduceras utan onödiga dröjsmål.

– Det var helt naturligt att vi ville ha med hepatit C-läkemedlen piloten eftersom de innebar en dramatisk förändring i behandlingen av sjukdomen, det kom flera läkemedel på kort tid och de innebar stora konsekvenser för patienterna och för landstingens budgetar, säger Mikael Svensson, handläggare av läkemedel på SKL. Han har också varit biträdande projektledare i projektet ordnat införande i samverkan, som SKL har drivit.

När de första förmånsbesluten började gälla i oktober 2014 kostade en standardbehandling på 12 veckor mellan 700 000 och 800 000 kronor. I takt med att fler läkemedel togs in i förmånen sänktes priset och i dag kostar en 12-veckorsbehandling runt 400 000 kronor. Men det är inte alla som klarar sig med 12 veckor. Vissa patienter behöver behandlas dubbelt så länge, men den osäkerheten betyder också en ökad ekonomisk risk för landstingen.

– Det är en väldig skillnad mellan en behandling på 12 veckor för drygt 700 000 kronor och en på 24 veckor för 1,5 miljoner. Det är inte rimligt att landstingen ska ta en så stor risk. Det såg företagen med, och det var inte svårt att föra konstruktiva samtal med dem om detta, säger Mikael Svensson.

Samtalen innebar att landstingen och företagen tecknade så kallade riskdelningsavtal, vilket till exempel innebär att osäkerheten i behandlingslängd över 12 veckor, och den ökade kostnad det innebär delas av företagen. Ungefär 200 miljoner kronor av den totala uppskattade kostnaden på 1,5 miljarder för 2015 beräknas betalas tillbaka av företagen.

Inte bara priset, utan även hanteringen och besluten, om de nya hepatit C-läkemedlen stack ut och gick ovanligt snabbt. Ett skäl var, enligt Sophia Brodin, enhetschef på TLV, att man fattade tidsbegränsade beslut som gällde de svårast sjuka patienterna.

– Det var ett högt tryck på att få ut läkemedlen på marknaden så det var viktigt att komma till avslut, säger hon.

De första besluten gällde från den 30 oktober 2014 till den 30 juni i år för patienter med fibrosstadium 3 och 4. Besluten omprövades under första halvan av 2015 med följden att även behandling av patienter med fibrosstadium 2 ryms inom förmånen sedan den 1 juli i år. Dessa beslut är inte tidsbegränsade utan gäller tills vidare.

Förutom hepatit C-läkemedel har processen med ordnat införande hittills använts för två andra läkemedelsgrupper, läkemedlen Xtandi och Zytiga mot prostatacancer och PD1-hämmare, också de cancerläkemedel.

Både från TLV och SKL tycker man att arbetet med hepatit C-läkemedlen i stort sett har fungerat bra och att det finns ett fortsatt behov av att arbeta på liknande sätt. Förutom ytterligare hepatit C-läkemedel är flera andra läkemedel aktuella för ordnat införande framöver, till exempel de nya blodfettssänkande läkemedlen Repatha och Praluent.

– Vi har en utveckling där de nya läkemedel som kommer är dyrare, mer nischade och används i tidigare faser, vilket innebär osäkerheter vad gäller behandlingslängd och behandlingskostnader. Vårt uppdrag är att försöka se till att ha ett förmånssystem som kan hantera det, säger Ann Einerth på TLV.

“Viktigt att läkemedel inte blir enda åtgärden”

Micaela Toresson
-
0

De senaste åren har antalet ställda adhd-diagnoser hos barn, ungdomar och vuxna ökat kraftigt. I rapporten belyser Smer etiska frågor som aktualiserats i och med det. Tanken är att rapporten ska stimulera till fortsatt diskussion kring de etiska aspekterna på adhd.

Rådet anser bland annat kunskapsluckor kring adhd, som exempelvis diagnostiska metoder, effekter vid långtidsbehandling med läkemedel samt effekter av icke-farmakologiska behandlingsmetoder och pedagogiska stödinsatser, bör uppmärksammas.

I rapporten skriver Smer att läkemedelsanvändningen vid adhd bör följas upp noggrant med tanke på risken för biverkningar och osäkerheten som finns kring långtidseffekterna.

Vidare skriver Smer att det är viktigt att läkemedelsbehandling inte är den enda åtgärden som sätts in vid adhd, utan att också icke-farmakologiska insatser erbjuds, precis som behandlingsrekommendationerna säger i dag.

Individanpassad medicinering svårare än man trott

Ingrid Helander
-
0

Med hjälp av gentester kan olika personers känslighet för olika läkemedel och risk för biverkningar förutspås. Men den individanpassade läkemedelsbehandlingen är kanske inte så precis som man hittills har trott.

Forskare från Karolinska institutet har kommit fram till att de genvarianter som styr varje enskild människas läkemedelsrespons är betydligt fler än man hittills haft kunskap om.

– Vi bedömer att man med dagens genomtester missar cirka 40 procent av den genetiska variation som finns i befolkningen, säger Magnus Ingelman-Sundberg, professor i molekylär toxikologi vid Karolinska institutet, och en av forskarna bakom studierna.

Det betyder enligt Magnus Ingelman-Sundberg att dagens genetiska tester inte ger tillräcklig information och att det krävs mer heltäckande genomanalyser för att åstadkomma en sann individanpassad läkemedelsbehandling.

I studien har forskarna utgått från redan insamlat genetiskt material i två stora genomsekvensdatabaser, 1000 Genom project och Exome sequencing project. Där har de undersökt gener som reglerar olika läkemedelsomsättande enzymer, så kallade CYP450-enzymer, och funnit över 6 000 mutationer. Av dessa var mer än hälften hittills okända och över 90 procent sällsynta.

Forskarna konstaterar att varje individ av europeisk härkomst i genomsnitt har 94,6 unika varianter av dessa genmutationer och att det totala antalet genvarianter som kan påverka en individs reaktion på ett läkemedel troligtvis uppgår till flera tusen.

– Det förvånade oss. Samtidigt har vi sett att de kliniska variationerna är mycket större än vad som kan förklaras med de hittills kända genetiska variationerna, och det var därför vi blev intresserade av att göra studien och undersöka hur variationen såg ut på bred bas, säger Magnus Ingelman-Sundberg.

Han framhåller dock att dagens gentester och individanpassade behandlingar inte är dåliga utan redan nu ger värdefull information.

– Det finns många tester som är väldigt bra, men om man ska ha individanpassad läkemedelsbehandling i ordets rätta bemärkelse når vi inte dit utan mer precisa analyser.

I dagsläget kostar en helgenomsekvensering cirka 11 000 kronor, men Magnus Ingelman-Sundberg spår att priset kommer att sjunka drastiskt och att de inom fem år kommer att vara betydligt billigare.

– Dessutom krävs det bättre mjukvara för att kunna analysera den stora mängden information som mer heltäckande genomsekvenseringar ger, säger Magnus Ingelman-Sundberg.

Billigare när patienten gör blodkoll själv

Micaela Toresson
-
0

Över 200 000 patienter i Sverige behandlas med det blodförtunnande läkemedlet warfarin för att förebygga blodproppar. Behandlingen kräver noggrann och regelbunden kontroll genom blodprovstagning för att rätt dos ges. En för hög dos ökar risken för blödning och en för låg dos ger inte tillräckligt skydd mot blodpropp.

Vanligtvis sker blodkontroller och dosering av warfarin på särskilda mottagningar eller i primärvården. Men det finns även två alternativ, egenvård eller självtestning. Vid egenvård både testar och doserar patienten själv i hemmet, medan vid självtesning testar patienten enbart blodets koagulationsförmåga.

TLV, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har nu utvärderat de båda metoderna och kommit fram till att egenvård, när patienten testar och doserar själv, är kostnadseffektivt först efter 18 månader. Enbart självtestning ökar däremot kostnaden i jämförelse med kontroller på mottagning under de första fyra åren. Därefter blir självtestning med analysinstrumentet kostnadsneutralt.

Inför begränsningar av paracetamol till unga

Micaela Toresson
-
1
Inför begränsningar av paracetamol till unga

Från och med i går, måndag, är det som ung under 18 år inte längre möjligt att köpa fler än en förpackning paracetamol från Apoteket Hjärtats butiker.

– Det är ett sätt för oss att ta ansvar när det gäller den tråkiga trenden med förgiftningsfall kopplade till paracetamol, säger Annika Svedberg, farmaci- och kvalitetschef på Apoteket Hjärtat.

Tidigare har inte någon sådan begränsning funnits, men däremot finns riktlinjer för hur unga som köper egenvårdsläkemedel ska bemötas.

– Ett exempel som vi haft problem med tidigare är unga tjejer som köper laxermedel. Därför har vi riktlinjer för att vara extra noga när det gäller unga som köper läkemedlen, där vi försöker ha en dialog och informera, säger hon.

Annika Svedberg menar att även om det inte är vanligt förekommande att unga köper större mängder paracetamol så förekommer det.

– Vi har ett exempel, i ett våra apotek, där en ung tjej köpte två förpackningar med paracetamol som hon sedan försökte skada sig själv med. Så visst händer det, även fast de köpt läkemedlen på apotek, säger hon.

Vidare bekräftar Annika Svedberg att Apoteket Hjärtat har märkt av en ökad försäljning av paracetamol sedan första november, då det inte längre blev möjligt att köpa paracetamol i tablettform i dagligvaruhandel. Orsaken till förbudet var en studie som Läkemedelsverket gjort som visar att antalet förgiftningsfall ökat markant sedan paracetamol började säljas även utanför apotek 2009.

Siffror från E-hälsomyndigheten, som Dagens Apotek har begärt ut, visar att försäljningen av paracetamol på apotek har ökat med 1,2 miljoner kronor från oktober till november i år. Dock är det en liten ökning som inte motsvarar försäljningen inom dagligvaruhandel, skriver tidningen.

– Naturligtvis är det så att om du verkligen har bestämt dig för att skada dig med paracetamol så kan du gå runt på flera olika apotek. Men vi tänker att om handlar om en impulshandling kan vi göra det svårare och på det sättet kanske få någon att tänka om. Även om det bara handlar om ett enda fall där vi ser till att någon inte får en allvarlig leverskada så är det värt det, säger Annika Svedberg.

I och med beslutet vill hon gärna att fler aktörer tar efter och inför liknande begränsningar.

– Det vore bra om alla hade den här riktlinjen. Vi ensamma kommer inte att kunna göra så att förgiftningsfallen minskar drastiskt eller försvinner, men vi gör vad vi kan och det här öppnar för en dialog med ungdomar som kommer in på våra apotek.

Kombinerad behandling minskar cancerrisk

Micaela Toresson
-
1

Tillsats av gestagen vid östrogenbehandling är känt för att minska risken för livmodercancer jämfört med enbart östrogen. Men hur mycket tillsatsen av gestagen minskar risken för att få sjukdomen har varit oklar.

Forskare vid Harbor-UCLA Medical Center har i en ny studie undersökt vilka effekter kontinuerlig användning av östrogen i kombination med gestagen har för risken att utveckla livmoderhalscancer. De har kommit fram till att kvinnor i menopaus som får kombinationsbehandlingen kontinuerligt löper 35 procents lägre risk att utveckla livmodercancer, jämfört med de som enbart tar östrogen.

Resultaten visade att det fanns en statistisk signifikant minskning av livmodercancerincidens efter 5,6 år i median, för kvinnorna som fick kombinationsbehandlingen jämfört med de som fick placebo. 33 fall, 0,06 procent årligen, utvecklade livmodercancer i gruppen som fick östrogen och gestagen, jämfört med 95 fall, 0,10 procent årligen, i placebogruppen.

Forskarna analyserade data från en randomiserad klinisk studie som Womens health iniative, WHI, gjort med 16 608 kvinnor i menopaus mellan 50 och 79 år med intakt livmoder.

Alla kvinnor var tvungna att ha normala prover från livmoderbiopsi i när studien påbörjades. Deltagarna delades in i två grupper där ena gruppen fick östrogen tillsammans med gestagen och den andra fick östrogen och placebo. Kvinnorna följdes under 13 år.

Studien har publicerats i Journal of the national cancer institute.

Ersättning för dyra läkemedel höjs

Micaela Toresson
-
0

Anledningen till höjningen uppges vara att apoteken bättre ska kunna hantera dyra läkemedel.

Den ökade ersättningen kommer att finansieras av en omfördelning inom ersättningssystemet. Den fasta ersättningen sänks med 75 öre per läkemedelsförpackning och ersättningen för de dyraste läkemedlen höjs från maximalt 167 kronor per expediering till maximalt 1 046, 35 kronor.

I och med att försäljningen av dyra läkemedel har ökat markant på senare tid är det viktigt att höja ersättningen för läkemedlen, konstaterar TLV i ett pressmeddelande. Vidare skriver TLV också att det är en utmaning och risk för apotek att hantera dyra läkemedel i och med att en del kanske inte blir sålda och måste kasseras.

Ändringen av handelsmarginalen kommer att börja gälla på priser från och med april 2016.

Hon blir tillförordnad förbundsdirektör

Micaela Toresson
-
0

I slutet av förra veckan gavs beskedet att Kristina Niemi, som varit förbundsdirektör för Sveriges Farmaceuter i fyra år, lämnar posten med omedelbar verkan.

Arbetet med att rekrytera en ny ordinarie förbundsdirektör påbörjas omgående, skriver förbundet på sin hemsida.

Kristina Fritjofsson är i dag också förbundsordförande.

Läkemedelsvärlden har sökt Kristina Niemi för en kommentar.

FDA godkänner läkemedel på surrogatmått

Micaela Toresson
-
0

Vid kliniska prövningar används ibland så kallat surrogatmått, i stället för patientcentrerade mått. Exempel på surrogatmått inom de fyra sjukdomsgrupperna kan vara exempelvis lungfunktionsparametrar, blodsockernivåer, intrakulärt tryck vid glaukom och bentäthetsmätningar. Patientcentrerade mått är i stället sådant som patienten själv kan märka och bry sig om, så som överlevnad, funktion, symtom och livskvalitet.

I en studie publicerad i BMJ open undersöktes på vilka grunder den amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA, har godkänt läkemedel mot kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, diabetes, glaukom och osteoporos. Forskarna tittade på om myndigheten godkänt läkemedlen med surrogatmått som grund och kom fram till att så var fallet i näst intill alla godkännanden som forskarna analyserade, förutom inom osteoporos.

Läkemedlen man tittade på var 58 stycken och godkändes mellan 2003 och 2013, inom de fyra sjukdomsgrupperna. Samtliga godkännande för diabetes, 26 stycken, och glaukom, 9 stycken, godkändes baserat på surrogatmått. Gällande KOL-läkemedel godkändes sju av nio enbart på surrogatmått. Vid godkännande av osteoporos var det i stället vanligt att godkännandet även baserades på antal frakturer, som är ett patientcentrerat mått.

Att godkänna enbart på surrogatmått ses som osäkert eftersom det inte är säkert att måttet ger en rättvisande bild av nyttan i termer av dödlighet, sjuklighet och livskvalitet.

Forskarna drar slutsatserna att FDA inte har varit konsekventa när det gäller att visa på vilket sätt surrogatmåtten hade relevans för för- och nackdelar med läkemedelsbehandlingen inom tre av de fyra sjukdomsområdena. Dessutom anser de att patientcentrerade mått, när det är möjligt, ska användas vid utvärdering av nya läkemedel.

Negativa resultat för cancermedel i fas III

Micaela Toresson
-
0

Merck och Thresholds cancerläkemedelskandidat evofosfamide, tidigare TH-302, har i två fas III studier inte kunnat visa de önskade effekterna.

Läkemedelskandidaten uppfyllde inte det huvudsakliga målet att förbättra den totala överlevnaden för patienter med avancerad bukspottkörtelcancer och framskriden mjukdelssarkom, uppger läkemedelsföretagen i ett pressmeddelande.

– Vi är förvånade och besvikna över att dessa studier inte visar att evofosfamide kan förlänga livet för patienter med dessa två svårbehandlade sjukdomar, säger Barry Selick, vd och koncernchef på Thresholds i ett uttalande på företagets hemsida.

123Sida 1 av 3