Trots branschföreningen Lif:s kritik mot landstingens rabattförfrågningar på öppenvårdsläkemedel tycks företagen nappa på idén. De landsting som gått ut med förfrågningar har inte haft problem att hitta företag som är villiga att pruta på priset mot en försäkran om högre försäljningsvolym. I början av året gick Region Skåne ut med en rabattförfrågan till de företag som marknadsför de fem TNF-hämmarna, Enbrel, Humira, Remicade, Cimzia och Simponi.
Med UCB som marknadsför Cimzia kom regionen överens om ett avtal som innebär att företaget betalar en återbäring på 15 procent på all försäljning som inte är parallellimporterat Cimzia.
Nu har Stockholms läns landsting tecknat ett avtal med företaget MSD som innebär att läkarna i första hand ska välja MSD:s Simponi vid nyinsättningar. Ett liknande avtal har MSD med Västra Götalandsregionen. Och fler landsting förhandlar nu om lägre pris.
Till skillnad mot Skånes som är ett rent rabattavtal bygger Stockholms på volym och effekt och rabatten utgår oavsett om den Simponi som expedieras är parallellimporterad eller inte:
– Det kan bli en betydande kostnadsminskning för landstinget. Hur stor beror på hur många nyinsatta patienter som kommer att använda Simponi och hur många som svarar på behandlingen, säger Magnus Thyberg, arkitekten bakom avtalet.
För att förändringen ska få genomslag, krävs att få förskrivarna med på tåget. Och det tror Magnus Thyberg att landstinget har.
– Vi har gjort det här i samarbete med reumatologkliniken på Karolinska, så vi räknar med att förskrivarna ska vara beredda att ändra beteende.
Branschföreningen Lif gick tidigt ut och kritiserade Region Skåne och uppmanade regionen att dra tillbaka sin förfrågan, med hänvisning till att det pågår en utredning som ska analysera och komma med förslag på hur prissättningen för läkemedel utan generisk konkurrens ska se ut. Med sin förfrågan ansåg Lif att Skåne bröt mot de regler som gäller idag. Två företag, vinnaren UCB och MSD hörde av sig.
Enligt Magnus Thyberg har intresset från företagen varit betydligt större i Stockholm som enligt honom haft diskussioner med majoriteten av de fem bolag som marknadsför TNF-alfahämmare. Detsamma gäller för Västra Götalandsregionen.
Till skillnad mot Region Skåne som valde att gå ut med en formell förfrågan om rabatter valde Stockholm att mer informellt bjuda in till en diskussion om en prisjustering eller någon annan modell för att få ned kostnaderna.
Det var enligt Ulf Janzon informations- och affärsutvecklare på MSD skälet till att man gav sig in i förhandlingar.
– Vi vill gärna diskutera med sjukvården om hur vi kan vara med och bidra till bättre behandlingsresultat och till att fler får behandling. Vi har inte problem med att garantera att vår produkt lever upp till resultaten i våra kliniska prövningar. Däremot är vi inte intresserade av direkta rabattavtal liknande det i Region Skåne, så vi svarade på deras förfrågan, men vi gav ingen rabatt, säger Ulf Janzon.
Att de avtal som nu skrivs mellan MSD och Stockholms läns landsting skulle strida mot några regler, som Lif hävdat, avfärdar Magnus Thyberg.
– Vi anser att det är tillåtet och att det vi nu gör kan vara en komponent i den prissättningsmodell som Sofia Wallström funderar på.
Den här gången har avtalen formen av lokala överenskommelser och gäller en preparatgrupp öppenvårdsmedel där TLV bedömt att de alla är likvärdiga och priset som fastställts av TLV är detsamma för alla fem. Men Magnus Thyberg håller inte för osannolikt att man framöver kan komma att ha nationella avtal för andra läkemedelsgrupper.
Idag vill han dock inte spekulera i vad som kan komma.
