WTO-förhandlingar om läkemedel till fattiga strandade

Världshandelsorganisationen, WTO, lyckades inte nå sitt mål att innan årsskiftet komma överens om hur de fattigaste länderna ska få tillgång till billigare läkemedel. Efter ett års intensiva förhandlingar kunde 143 länder i Genève slutligen enas. Men USA blockerade uppgörelsen.

20 jan 2003, kl 17:10
0

Annons

Länder som befinner sig i nöd på grund av till exempel aids-eller malariaepidemier har rätt att med hjälp av så kallade tvångslicenser själva producera läkemedel utan att först rådgöra med läkemedelsbolaget som har patent på produkten. Detta klargjordes vid Världshandelsorganisationens, WTO, möte i Doha 2001.
Problemet är bara att de allra fattigaste länderna ofta saknar möjlighet och kapacitet att själva sätta igång en läkemedelstillverkning. De behöver därför kunna importera läkemedel från de länder som tillverkar dem under tvångslicens, något som idag inte är tillåtet. Målet för WTO var att hitta en lösning på frågan under 2002, men strax innan årsskiftet, vid mötet i Genève, tillkännagavs att detta misslyckats då USA sagt nej till liggande förslag.

Alla nödsituationer
Enligt Doha-deklarationen är det upp till varje land att själv avgöra vad som är en nödsituation. Att de fattiga länderna nu ska få importera läkemedel för sjukdomarna aids, malaria och TBC tycks alla vara eniga om. Men det USA hakar upp sig på är en skrivning om att även läkemedel mot ospecificerade epidemier skulle inkluderas. Enligt USA är den definitionen alltför vid och kan leda till en uppluckring av patenträttigheterna även på andra sjukdomsområden som till exempel diabetes och astma. Istället diskuterades möjligheten att lista alla sjukdomsområden som kunde komma ifråga för avtalet, vilket var en lösning som Frida Collste, departementssekreterare på Utrikesdepartementet, menar att Sverige hade kunnat gå med på om det hade varit enighet kring detta. Men den varianten fick mothugg från annat håll:
? Brasilien och Indien motsätter sig inskränkningar i vilka sjukdomar överenskommelsen ska gälla för. De hävdar att ministrarna i Doha gav uppdraget att inkludera alla nödsituationer. Men man kan också beakta deras eventuella framtida roll som producentländer eftersom de har stora generiska industrier. En spekulation är att de har ett ekonomiskt intresse i att tillverka så mycket som möjligt, säger Frida Collste.

Diffus framtid
Förhoppningen är nu att medlemsländerna ska hitta en lösning vid nästa möte som äger rum i februari.
? Det här är ju en fråga som inte kan vänta egentligen. Den skulle ha varit löst för länge sedan. Men innan jul var det väldigt låsta positioner och det är svårt att säga i dagsläget om det går att enas i februari, menar Frida Collste.
Karin Nordin