Världshälsoorganisationens, WHO:s, pågående internationella studie Solidarity om bland annat behandling med remdesivir vid covid-19 får nu stor uppmärksamhet. Forskare har lagt ut färska resultat från studien på en så kallad preprint-server. (På sådana servrar kan forskningsresultat spridas innan de har blivit granskade och publicerade av en vetenskaplig tidskrift.)
Många nyhetsmedier i USA och övriga världen rapporterar nu om de nya data. Framför allt riktas uppmärksamheten mot de nedslående resultaten för remdesivir, det enda läkemedel som hittills godkänts för behandling av covid-19. Läkemedlet har fått en utbredd användning och ges rutinmässigt även i den svenska coronavården till vissa kategorier av patienter.
Motsägande resultat för remdesivir vid covid-19
EU:s läkemedelsmyndighet EMA godkände i somras remdesivir under produktnamnet Veklury. Indikationen är behandling av sjukhusvårdade covid-19-patienter från 12 års ålder som har lunginflammation och behöver syrgasbehandling. Även i USA har remdesivir fått godkännande, ett så kallat nödgodkännande, av läkemedelsmyndigheten FDA.
Godkännandena är baserade på en randomiserad placebokontrollerad studie ledd av National institute of health, NIH, i USA. Den visade att remdesivir förkortade vårdtiden med omkring fem dagar.
Men de forskare som nu presenterar resultaten av WHO-studien Solidarity kommer till andra slutsatser. Enligt dem är det ytterst tveksamt om remdesivir har någon effekt. Deras resultat visar att remdesivir har liten eller ingen effekt hos sjukhuspatienter med covid-19.
I Solidarity påverkade remdesivir varken dödligheten, behovet av syrgasbehandling eller vårdtiden på sjukhus. Samma nedslående slutsatser drar Solidarity-forskarna även om de tre övriga behandlingar som studerades – malarialäkemedlet hydroxiklorokin, hiv-terapin lopinavir och behandling med interferon.
Skillnader kan bero på studieupplägg
– Att remdesivir inte minskar dödligheten vid covid-19 är ingen nyhet. Ingen studie har visat på minskad dödlighet. Men när det gäller förkortad vårdtid finns däremot tidigare data som är solida och som har granskats noggrant av läkemedelsmyndigheterna, säger Anders Sönnerborg, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet och överläkare vid infektionskliniken på Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge.
Han bedömer att skillnaderna mellan Solidarity-resultaten och de mer positiva resultaten av NIH-studien sannolikt beror på olikheter i upplägg.
Den NIH-studie som är bas för läkemedelsgodkännandena är en dubbelblind, randomiserad och placebokontrollerad studie av 1 062 sjukhuspatienter med tecken på nedre luftvägsinfektion. Den slutliga versionen publicerades nyligen av New England journal of medicine.
– Solidarity är i stället en bred, massiv studie som inkluderar en mer heterogen patientpopulation, från väldigt svårt sjuka till patienter med enbart lindriga symtom. Vi Sverige övervägde att medverka, men avstod bland annat på grund av tveksamheter kring studiedesignen, säger Anders Sönnerborg.
WHO startade Solidarity för att så snabbt som möjligt hitta effektiva covid-19-terapier. Sjukhus över hela världen deltar och rapporterar löpande in resultat. De data som nu presenterats baseras på 11 266 vuxna covid-19-patienter vid 405 sjukhus i 30 länder. Patienterna randomiserades till någon av de studerade terapierna eller det som var standardvård där patienten vårdades.
Anders Sönnerborg är trots de nya data från Solidarity övertygad om att behandling med remdesivir kan vara till nytta för vissa covid-19-patienter.
– Men det är fortfarande ett problem i det dagliga kliniska bruket att identifiera de patienter som har bäst nytta av behandlingen. Där behövs ytterligare vägledning.
