När huden kommer i kontakt med ultravioletta strålar från solen inträffar en rad fysiologiska och patologiska reaktioner. Normala kemiska ämnen i huden interagerar med fotokemikalier som ger en rad effekter som erytem, mörkare pigment och nya pigment, förtjockning och åldrande av huden och utvecklandet av hudcancer. Många läkemedel kan orsaka att kroppen reagerar annorlunda på solljus och resulterar i ett förhöjt svar på ultraviolett ljus. Sådan fotosensitivitet kan orsakas både av systemisk eller lokal behandling. Fotosensitiviteten är särskilt kopplad till UVA-strålarna.
Fototoxisk reaktion
En fototoxisk reaktion kan uppträda hos de flesta om man får tillräckligt mycket av ett läkemedel som kan orsaka fototoxisk reaktion och tillräckligt mycket solljus. Det är en icke specifik effekt orsakad av en interaktion mellan solljus och läkemedlet som finns i huden. Vävnaden blir skadad när läkemedlet får mer energi genom att absorbera strålning. Svårigheten av reaktionen beror på läkemedlet, intensiteten i solljuset, hur länge man solat och individens normala solsensitivitet. Reaktionen ser ofta ut och känns som solbränna vilket gör att de ofta feldiagnostiseras.
Fotoallergisk reaktion
En fotoallergisk reaktion är en helt annan process. Den uppträder bara hos dem som har predisposition för det. Solljuset interagerar med läkemedlet och orsakar att det blir allergiskt. Reaktionen beror på att läkemedlet förändras kemiskt efter exponering för ljus och det är kroppens immunsystem som är den viktigaste orsaken. Till skillnad mot en fototoxisk reaktion kan en fotoallergisk reaktion vara tämligen dramatisk. Fotoallergiska reaktioner är ovanliga och orsakas i regel av solskyddsmedel.
Uppträder snabbt
Det kan vara svårt att avgöra vilken typ av reaktion det är. Besvär som uppträder i ansiktet eller på händerna kan misstänkas ha med solen att göra. De flesta reaktioner uppträder relativt snabbt i behandlingen. Svåra reaktioner orsakade av solen kan sprida sig utanför områden som exponerats.
Både fototoxiska och fotoallergiska reaktioner angrips naturligtvis först och främst genom att hitta orsaken till problemen. Kalla kompresser och svalkande kräm kan hjälpa vid båda typerna av reaktioner, medan topiska kortikosteroider hjälper vid fotoallergiska reaktioner och tidigt i fototoxiska reaktioner.
Tetracykliner värst
Docent Olle Larkö vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg anser att de läkemedel som det är mest problem med är tetracykliner.
? Det enskilda läkemedel som orsakar flest besvär är doxycyklin, säger han. Vanligt tetracyklin som används vid acne har vi inte så stora problem med här i Sverige som de utländska rapporterna antyder. Bland psykofarmaka kan främst Hibernal ge problem.
Fotoallergiska reaktioner av solskyddsmedel är också relativt sällsynta menar han. Där är det vissa ämnen i solskyddsfiltren som är mer allergiframkallande än andra. Av solskyddsmedel kan man få en fotokontaktallergi där det är kontakt med ämnet tillsammans med ljus som ger allergin. Vid en vanlig kontaktallergi av till exempel nickel är det enbart kontakt med ämnet som ger allergi.
Olle Larkö tycker att det rent allmänt har blivit mindre solskador orsakade av läkemedel och att det inte är något stort problem.
? Både apotekspersonal och läkare är väl medvetna om tillståndet, säger han. Då har vi mer problem med skador som vanlig solbränna kan ge.
? Jag tycker att det skall vara någorlunda balans i varningar och råd om solande. Det är naturligtvis ett stort problem med hudcancer, men jag tycker att man kan leva någorlunda normalt och ändå njuta av solen.
Få biverkningsrapporter
Antalet biverkningsrapporter om fotosensibilitet till Läkemedelsverket ökade något förra året, 32 rapporter mot 13 under 1995 och 16 under 1994. Statistik för de senaste tio åren visar att det är gruppen antibakteriella medel som fått flest rapporter följt av diuretika, antihistaminer och tetracykliner. Det enskilda läkemedel som fick flest rapporter var Teldanex följt av Ciproxin, MoDuretic och Lexinor.
Att det rapporteras relativt sällan beror nog på tidsbrist i dagens sjukvården, menar Bengt-Erik Wiholm på Läkemedelsverket.
? Att skicka in blanketter på biverkningar som inte är livshotande är inte det första läkarna prioriterar. Det som rapporteras är sällsynta men ganska allvarliga reaktioner. Framför allt rapporterar man inte om det är en känd biverkan.