Restnoteringar och läkemedelsbrister är ett växande problem, som Läkemedelsvärlden rapporterat om i flera artiklar. Det gäller inte minst antibiotika. Enligt Läkemedelsverkets restnoteringslista var till exempel 25 antibiotika restnoterade sista veckan i december 2019.
I en rapport från den Vinnova-finansierade samverkansplattformen Platinea (Plattform för innovation av existerande antibiotika) föreslås att det införs ett nationellt säkerhetslager för antibiotika till slutenvården.
– När nödvändiga antibiotika inte finns tillgängliga innebär det en risk för patienterna. Samtidigt stjäl det värdefull tid från vården när personal måste försöka lösa dessa bristsituationer, säger Håkan Hanberger, professor i infektionsmedicin vid Linköpings universitet och överläkare vid infektionskliniken på Linköpings universitetssjukhus, som leder ett av Platineas arbetspaket.
Brist på antibiotika drabbar sköra
De som drabbas i första hand är barn, gravida och kroniskt sjuka, skriver rapportförfattarna.
”Särskilt drabbade är de som är penicillinallergiker eftersom behandlingsalternativen redan innan bristsituationer är för få för dessa patienter”, står att läsa i rapporten.
För att komma tillrätta med situationen, som i rapporten beskrivs som ”så bekymmersam” att det krävs akuta åtgärder, är förslaget att inrätta nationella säkerhetslager av antibiotika.
Rapportförfattarna skriver att om grossisterna, som levererar läkemedel till slutenvården, ges ansvaret för att tillhandahålla ett sådant lager och koordinera detta tillsammans med vården och läkemedelsföretagen skulle man få bättre överblick över tillgången på antibiotika. Det skulle i sin tur skulle minska incitamenten för olika sjukhus att hamstra antibiotika, enligt rapporten.
Kostnader måste utredas
Innan ett nationellt lager kan komma på plats krävs dock en översyn av hur lagernivåerna av antibiotika ser ut hos samtliga leverantörer, apotek och i slutenvården. Därefter måste man prioritera de produkter som är särskilt kritiska vid bristsituationer för att bygga upp ett relevant lager. Slutligen måste man utreda exakt var i försörjningskedjan lagret ska hållas – ska det vara på nationell nivå, regional nivå eller lokalt – eller på alla nivåer samtidigt?
Införandet av ett lager skulle dock kosta pengar. Hur mycket nämns inte i rapporten, men enligt Enrico Baraldi, professor i industriell teknik vid Uppsala universitet och en av projektledarna för Platinea, planerar man att göra en nyttokostnadsanalys under hösten.
– Det handlar bland annat om kostnader för att bygga upp, införa och driva nya it-system, men även om en ökad kassation av läkemedel som ett lager innebär, säger han.
Rapportförfattarna framhåller dock att kostnaderna borde övervägas av ”betydligt större nyttor” för läkare och patienter.
Antibiotika inte lönsamt
Många av de antibiotika som används i sjukvården är äldre produkter vars patent har gått ut. Det innebär att de har dålig lönsamhet för företagen som inte sällan drar tillbaka produkterna från marknaden eller förlitar sig på sköra leveranskedjor, konstaterar rapportförfattarna.
Det pågår visserligen en utredning om krisberedskapen i vården, som nyligen fick ett tilläggsuppdrag att utreda hur man kan undvika bristsituationer även under normala förhållanden.
Men Platinea-rapporten beskriver läget som så akut att man inte kan vänta på resultatet av utredningen.
– Om vi inte inför ett säkerhetslager av antibiotika kommer vi att ha återkommande brister med risk för patientsäkerheten. Det handlar både om bristerna i sig och den tid som går åt för hantering av bristerna, som då inte kan användas till patientarbetet, säger Håkan Hanberger.
