För 50 år sedan blev Apotekarsocieteten den ideella och oberoende medlemsorganisation som den är i dag. Detta uppmärksammar vi på Läkemedelsvärlden genom att göra tillbakablickar i vår föregångare Svensk farmaceutisk tidskrift från 1971. Förra gången läste vi en artikel om upptäckten av substansen bulbogastron. I dag tittar vi tillbaka på en artikel som handlar om hur man bäst skulle förebygga sjukdomar vid resor.
Under vinjetten ”Aktuellt i semestertider” har Svensk farmaceutisk tidskrift samlat några artiklar som är relaterade till sommaren. En av dessa, som handlade om ”det skadliga solljuset” har Läkemedelsvärlden redan tittat tillbaka på. Men eftersom semestern för många nu väntar runt hörnet tänkte vi i dag göra en tillbakablick till ännu en sommarartikel, nämligen en som handlar om reseprofylax.
Även om det inte var lika vardagligt med resor för 50 år sedan som det är i dag började fler och fler resa utomlands på semestern. ”Resor blir vanligare och resmålen mer exotiska; risken för att komma i kontakt med sjukdomar, som man inte har självförvärvad immunitet mot, ökar”, skriver Svensk farmaceutisk tidskrift.
När det gällde sjukdomar som smittkoppor, gula febern och kolera hade en del länder krav på att den som reser in i landet måste vara vaccinerad. ”Resenären måste med ett vaccinationscertifikat styrka att de obligatoriska ympningarna utförts.” Men i övrigt var all reseprofylax frivillig.
Svensk farmaceutisk tidskrift hänvisar till en undersökning som visade att endast hälften av svenska medelhavsresenärer brydde sig om att skaffa skydd mot hepatit före avresan. ”Det finns således skäl att uppmana resenärer att i god tid före avresan ta kontakt med läkare för att få ett lämpligt vaccinationsprogram genomfört”, skriver tidningen. Sedan följer en genomgång av de sjukdomar som det var aktuellt att skydda sig emot. Låt oss ta en titt på några av dem, och se om det är samma råd om reseprofylax gäller i dag.
Krav på vaccin mot smittkoppor
För in princip alla resor utanför Europa var det obligatoriskt med vaccination mot smittkoppor. Kravet berodde antingen på att vederbörande land krävde det, eller att Sverige krävde det vid återkomsten. Vaccinationen var giltig i tre år, men i länder där sjukdomen förekom endemiskt skulle skyddet upprepas årligen.
I dag ser det dock annorlunda ut. År 1980 förklarade Världshälsoorganisationen, WHO, världen fri från smittkoppor. WHO kunde därmed avsluta ett drygt tioårigt utrotningsprojekt, som byggde på att man aktivt hade sökt upp alla misstänkta smittkoppsfall i de länder sjukdomen fanns. I dag har flera länder, däribland Sverige, särskilda planer för hur man ska bekämpa sjukdomen om den skulle komma tillbaka.
En annan sjukdom som Svensk farmaceutisk tidskrift tar upp är malaria, som då ur global synpunkt räknades som det mest omfattade hälsoproblemet. Rekommendationen var att reseprofylax skulle påbörjas innan avfärd, och sedan upprätthållas regelbundet av den som planerade resor till varmare länder utanför Europa. Undantag gjordes om man endast skulle vistas en kortare tid på en turistanläggning, eller i större städer som oftast var malariafria.
Även i dag är malaria, som sprids via myggor, en mycket utbredd sjukdom i tropiska och subtropiska delar av världen. Dock har antalet dödsfall i sjukdomen minskat drastiskt de senaste åren på grund av användning av myggnät, mer effektiv behandling och bättre diagnostik. Precis som 1971 rekommenderas den som ska resa till områden med hög risk för sjukdomen att ta förebyggande läkemedel.
Annat vaccin mot kolera i dag
Kolera är en annan sjukdom som Svensk farmaceutisk sjukdom skriver om. Denna sjukdom bekämpas bäst via förbättrad vattenhygien, men det finns också vaccin som har en skyddseffekt på 50 till 80 procent, skriver tidningen. ”Det finns emellertid epidemiskt uppträdande kolera, som orsakas av bakteriestammar, vilkas antigen inte ingår i alla beredningar av koleravaccin”.
Därför uppmanades resenärer till kolerasmittade områden att kontrollera om den vaccination de hade fått gav ett tillräckligt skydd. Annars kunde man behöva en extra vaccination med ett vaccin som passar för den aktuella epidemin. Vaccin mot kolera skulle 1971 ges i två injektioner med minst en veckas intervall.
Precis som 1971 finns i dag ett relativt effektivt vaccin mot sjukdomen som används både som en del i utbrottsbekämpning och som individuell profylax inför resor till områden där sjukdomen förekommer. I dag är det dock ett drickbart vaccin som används.
Resor och covid-19
När man ska ut och resa i världen i dag kan man på enkla sätt ta reda på vilka vaccin och förebyggande läkemedel som behövs för just det området man ska till. Något som dock är aktuellt i hela världen där det ännu inte finns helt klara regler är vad som ska gälla med resor och vaccin mot covid-19.
EU har beslutat om så kallade vaccinationspass som bevisar att man är vaccinerad mot sjukdomen som ska börja tillämpas den 1 juli. Dessa ska göra det enklare att resa. Reglerna för vad som ska gälla kan dock säkert komma att förändras, och framtiden får utvisa vad som ska gälla.
