Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket har undersökt hur vanligt det är att magsjukebakterien campylobacter, från kycklingkött och från patienter, är antibiotikaresistent. Undersökningen visar att inga bakterier var resistenta mot den antibiotikagrupp som är förstahandsvalet i Sverige när en campylobacterinfektion behöver behandlas med antibiotika. Den visade också att det är vanligare med antibiotikaresistenta campylobakter på utländskt kycklingkött än på svenskt.
Vanligaste bakteriella orsaken till magsjuka
I Sverige är campylobacter den vanligast bakteriella orsaken till magsjuka. Under 2016 och 2017 inträffade det största kända livsmedelsburna utbrottet med campylobacter i Sverige. Detta kunde kopplas till svenskproducerat färskt kycklingkött.
Bakterien finns över hela världen hos både djur och människor. En campylobacterinfektion läker ofta ut av sig själv, men kan i svåra och långvariga fall behöva behandlas med antibiotika.
Även om campylobacterinfektioner sällan behandlas med antibiotika är det viktigt att följa kunskapsläget om antibiotikaresistensen. Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket har nu, genom att analysera bakteriernas arvsmassa, undersökt hur vanligt det är att campylobacter från kycklingkött och från patienter är antibiotikaresistenta.
Enligt studiens resultat var inga bakterier, vare sig från patienter eller kycklingkött, resistenta mot antibiotikagruppen makrolider, som är förstahandsvalet i Sverige i de fall där campylobacterinfektioner behandlas med antibiotika.
Mindre resistens i Sverige
Undersökningen visade också att det fanns mindre antibiotikaresistens i Sverige än i andra länder. 85 procent av bakterier från svenskt kycklingkött var inte resistenta mot medicinskt viktiga antibiotikagrupper. När det gällde utländskt kycklingkött var motsvarande siffra 58 procent.
Beträffande campylobacter från patienter var det 76 procent av de personer som hade smittats i Sverige som hade bakterier som inte var resistenta mot dessa antibiotika. Av de som hade smittats utomlands hade 21 procent campylobacter som inte var resistenta.
– I Sverige har vi generellt lägre användning av antibiotika både till människor och livsmedelsproducerande djur jämfört med andra länder. Det kan vara en förklaring till skillnaderna i resultaten mellan svenskt och utländskt, säger Mats Lindblad, smittskyddssamordnare på Livsmedelsverket, i ett pressmeddelande.
