KRÖNIKA. Så här års brukar Läkemedelsvärlden titta i backspegeln. Vi brukar sammanfatta det gångna årets största nyheter på läkemedels- och medicinteknikfronten. Ofta är det svårt att välja och listan brukar bli lång.
Två milstolpar 2023
Men frågan är om inte nyhetsåret 2023 slår rekord? Vi och andra medier har rapporterat om så många viktiga händelser, politiska beslut, diskussioner, processer och forskningsresultat att det känns helt omöjligt att sammanfatta i en vanlig artikel.
Därför nöjer jag mig denna gång med att lyfta fram två verkliga milstolpar:
- 2023 var året då covid-19-pandemin officiellt tog slut. Den 5 maj beslutade Världshälsoorganisationen, WHO, att sluta klassa covid-19 som ett internationellt akut hot mot människors hälsa (Public health emergency of international concern, PHEIC). Då hade det gått nästan tre och ett halvt år sedan det nya coronaviruset dök upp i Kina för att snart sprida sjukdom, lidande och död över världen.
- En milstolpe av lite annat slag passerades ett par veckor tidigare, 26 april. Då lade EU-kommissionen fram sitt något försenade förslag till en ny läkemedelslagstiftning i EU. Kommissionen föreslår genomgripande förändringar av den 20 år gamla läkemedelslagstiftningen.
Mycket på gång
Men låt oss nu också blicka framåt på det spännande år som snart ska börja.
För att först återkoppla till nämnda milstolpar blir det intressant att följa den fortsatta processen i EU:s införande av en ny läkemedelslagstiftning. Förslaget har mött en hel del kritik, både från läkemedelsindustrin och från samhällsföreträdare med fokus på hälsoekonomi.
FN:s andra högnivåmöte om antibiotikaresistens i september är en annan självklar nyhetsmässig höjdpunkt i agendan för 2024. Kan länderna enas om konkretare mål än 2016 så att det blir verkstad och inte bara fluff?
Läkemedelsbrister och fetmaläkemedel
Många andra pågående skeenden kommer garanterat också att fortsätta skapa nyhetsstoff.
Hur kommer det till exempel att gå med restsituationerna i Sverige? Kommer läkemedelsbristerna att fortsätta bli värre, som Läkemedelsverket förutspått? Vilken nytta kommer det ökade EU-samarbetet för att hantera bristsituationer att göra?
En bristsituation som tydliggjort brännande frågor är bristen på de diabetesläkemedel som även fungerar som hjälp att gå ned i vikt.
Det mest kända är Ozempic (semaglutid). Här har olika patientgrupper ställts mot varandra och frågor om läkares ansvar för omvärldseffekterna av den egna förskrivningen har ställts på sin spets.
Något säger mig att det kommer fler både svåra diskussioner och intressanta forskningsresultat om fetmaläkemedlen under 2024…
Vad händer med Nationella läkemedelslistan?
Andra heta frågor att hålla koll på blir hälso- och sjukvårdens beredskap att möta kris och krig, AI:s fortsatta intåg i forskning och vård och finansiering av nya dyra läkemedel mot sällsynta sjukdomar (vilket blir världens dyraste läkemedel 2024?).
Kanske kommer det också nya vändningar i följetongen Nationella läkemedelslistan och i det problemdrabbade införandet av EU:s nya medicintekniska regelverk. Kommer flyttningen av deadline att hjälpa så att det går att genomföra regeländringarna utan att Europa får akut brist på medicintekniska produkter?
Spännande följa Alzheimerläkemedel
När det gäller nya läkemedel är jag själv spänd på att se vad den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA kommer fram till för beslut om det ursprungligen svenskutvecklade Alzheimerläkemedlet lekanemab.
Tycker EMA liksom amerikanska FDA att den kliniska nyttan för personer med tidig Alzheimers sjukdom överstiger riskerna för biverkningar? Bland annat sällsynta biverkningar som hjärnsvullnad och hjärnblödning.
Om EU säger ja till lekanemab kommer sedan en svår och intressant diskussion om det svenska införandet att följa.
Utredningar duggar tätt
Även på projekt- och utredningsfronten är en hel del på gång 2024. Senast 31 mars ska till exempel Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, slutredovisa resultaten av den treåriga försöksverksamheten med så kallade farmaceutiska tjänster på öppenvårdsapotek.
Och den 31 maj kommer Läkemedelsverket att ha fullt upp. Senast då ska myndigheten slutredovisa tre olika och mycket intressanta utredningsuppdrag.
Ett av dem är uppdraget att förbereda det som kallas generisk förskrivning (läkaren skriver substansnamn i stället för produktnamn i receptet). Ett annat är utredningen om att införa ett så kallat farmaceutsortiment av receptfria läkemedel.
Och sist, men inte minst, ska Läkemedelsverket komma med förslag om hur man kan väga in miljöaspekter i EU:s regelverk om god tillverkningssed, GMP (Good manufacturing practice).
Anders Tegnells utredning
Men redan 19 januari går en annan viktig utredning i mål. Då ska förre statsepidemiologen, numer statliga utredaren, Anders Tegnell presentera sin utredning om de nationella vaccinationsprogrammen och det nationella vaccinationsregistret.
Han väntas föreslå förbättrad reglering av vaccinationsprogrammen för att det bland annat ska gå snabbare att besluta vilka vacciner som ska ingå. Och när det gäller vaccinationsregistret hoppas många på att fler vaccinationer börjar registreras så att registret blir mer användbart för vården och kanske även för privatpersoner.
Det är nog ingen alltför vild gissning att Anders Tegnell kommer att få presentera sina förslag vid en tämligen välbevakad presskonferens.
God jul och gott nytt år!
Som synes har 2024 potential att bli ett minst lika intensivt nyhetsår som sin föregångare. Fortsätt att följa Läkemedelsvärlden så hänger du med!
Och glöm inte att också lyssna på vår nya satsning Läkemedelspodden. Två avsnitt ligger ute nu och fler är på gång.
