Nyligen besökte Pharmacias koncernchef Fred Hassan Sverige och talade på Uppsala universitet. Under talet deklarerade han att Europa halkar efter USA när det gäller forskning och framtagande av nyheter inom medicin och läkemedel. Han framhöll tre väsentliga faktorer som orsakade "Europas problem":
– restriktioner för universiteten att kunna exploatera F0U med industrin
– dålig samverkan mellan universitet och läkemedelsindustri
– låg benägenhet att satsa riskkapital i projekt inom läkemedel och medicin.
Ulf Edstedt, Vd Läkemedelsindustriföreningen
Tyvärr ja. Många indikatorer pekar på detta i bland annat Gambardellas rapport till EU-kommissionen. Inom Europa är man medveten om den här utvecklingen. EU-kommissionens beslut att tillsätta den så kallade G10-gruppen är ett av uttrycken för detta. Europa skulle kunna stärka sin konkurrenskraft i förhållande till USA. Det troliga är dock att det inte kommer att ske. Det finns idag inget genuint politiskt intresse hos EU:s medlemsstater, möjligen med undantag av England, för att genomföra nödvändiga åtgärder för att uppnå detta.
Anders Hernborg, Distriktsläkare; SFAM:s läkemedelsråd
Jag saknar nog de detaljkunskaper som krävs för att besvara frågan, alltså rörande jämförelse mellan USA och Europa. I huvudsak ser jag, utifrån mina utgångspunkter och värderingar, utspelet som ett argumenterande för att industrin bör tillåtas flytta fram sina positioner ytterligare på samhällets och akademiernas bekostnad. Jag känner mig inte övertygad om att detta enbart är till gagn för sjukvården, som jag vill se den.
Steinar Höeg, Vd Astrazeneca Sverige
Det är ett faktum att USA står för en allt större andel av nya läkemedel och att samhället stimulerar forskning. Det är långsiktigt allvarligt för Europa. Inom Astrazeneca är samverkan med universitet och högskolor en av grundbultarna i vår forskning och den fungerar mycket bra. Problemet är mer att det ges minskat utrymme för forskning och mindre resurser från det offentliga. För Sveriges vidkommande måste vi stärka utbildning, grundforskning och säkra vår position inom den kliniska forskningen.
Carola Lemne, Vd Danderyds sjukhus AB
Jag tror att det är helt korrekt. När det gäller klinisk forskning är trenden ännu tydligare än för experimentell forskning. Det är klart oroande eftersom det är i den kliniska forskningen vi får chansen att omsätta basforskningen till verklig patientnytta, vilket trots allt måste vara den medicinska forskningens yttersta mål. Samtidigt som vi har fått ett tuffare sjukvårdsklimat har stat och forskningsråd gjort målmedvetna satsningar på basforskning, snarare än klinisk forskning. Detta har varit en olycklig kombination som har gjort att klinisk forskning halkat efter både USA, och i viss mån EU.
Björn Lindeke, Vd Apotekarsocieteten
Både ja och nej. Om man ser till EU som helhet skulle man sannolikt kunna åstadkomma betydligt mer med bättre insikter och vilja till samordning. Detta gäller inte minst tillskapandet av nätverk kring ?excellence?. Det samlade offentliga stödet till forskning kring läkemedel och medicin torde vara betydligt lägre i Europa än i USA. Beträffande samverkan mellan universiteten och industrin så kan man ej vara så kategorisk negativ. Det finns i Europa exempel på att samverkan fungerar väl och är både accepterad och fruktbar.