Kerstin Hulter Åsberg, ordförande i läkemedelskommittén i Landstinget i Uppsala län och LOK
Kompetensen klinisk farmaci behövs i sjukvården likaväl som kompetensen klinisk farmakologi. Kunskapsområdet läkemedelslära är centralt i sjukvården, eftersom det är den vanligaste medicinska vårdåtgärden. Det är alltså huvudmannens ansvar att se till att kvaliteten på läkemedelshanteringen och patientsäkerheten är tillgodosedd.
Viktor Plato, ordförande, Farmacevtiska Studentkåren
Klinisk farmacevt är en relativt ny yrkesroll inom vården. Tanken med kliniska farmacevter är att förbättra läkemedelsanvändningen men även att minska kostnaderna inom vården. Då kliniska farmacevter kommer att tillhöra ett vårdteam är det lämpligt att de är anställda av samma arbetsgivare som övrig vårdpersonal, det vill säga landstinget. Eftersom landstinget har ansvaret för vården är det upp till dem att anställa kliniska farmacevter, om detta för vården innebär en ökad kvalitet.
Stefan Carlsson, vd Apoteket
Den kliniska farmacin behövs ute i vården, nära läkemedelsanvändarna inom både sluten- och äldrevården. Vården måste göra en egen bedömning av behovet och sedan anställa själva eller köpa tjänster av oss eller andra företag.
Vi börjar nu bygga upp kompetenscentra ute i landet och söker personal med den här kompetensen.
Att synliggöra behovet är ett gemensamt ansvar för vården, apoteket och läkemedelsindustrin, men också för högskolan.
Carina Jansson, ordförande, Farmaciförbundet
Jag tycker nog att Apoteket och landstingen kan dela på det här ansvaret, så vi får nytta av utbildningen. För det är ju otroligt viktigt att den här kompetensen tillvaratas inom vården.
Men jag ser att det kan bli problem beroende på apoteksmarknadsutredarens förslag. Jag har svårt tänka mig att apotekskedjorna som eventuellt kommer in på den svenska marknaden är beredda att betala för de här tjänsterna. I så fall får väl landstingen se till att betala för dem.