Mikael Hoffman, ordförande i läkemedelskommittén, Östergötland
Vänd på frågan: Ska patienter kunna få information om receptbelagda läkemedel?
Självklart! Följdfrågan blir då ? hur får de den på bästa sätt?
Om läkemedelsföretagen verkligen värnade om patienterna och folkhälsan så skulle de istället för att satsa på egen information se till att Läkemedelsverket hade uppgift och resurser till att ge mer av balanserad, klok och lättförståelig information direkt till allmänheten än Läkemedelsverket idag har möjlighet till.
Steinar Höeg, vd för Astrazenecas marknadsbolag
Patienter vill ha och kräver mer information om läkemedel. I en SIFO-undersökning som görs vartannat år uppger allmänheten att de vill ha samma information om läkemedel som vården får. De skall ju dessutom delta aktivt tillsammans med läkaren i val av behandling. Läkemedelsföretagen har bäst kunskap om egna läkemedel och bör kunna ge patienter/anhöriga relevant information. Kraven på oss och alla andra som deltar i informationsspridningen är att informationen måsta vara tillförlitlig. Detta går att säkra!
Karin Sandström, utredare i hälso- och sjukvårdsfrågor på Handikappförbundens Samarbetsorgan
Handikappförbunden menar att individen/ patienten bör ha tillgång till information från olika parter och intressenter, även läkemedelsindustrin. Vi tror att kunskap i all form är av godo, och ju mer man kan om sin sjukdom och sin behandling desto bättre behandlingsresultat kan man nå.
Rune Dahlqvist, ordförande i Läkemedelskommittén i Västerbotten
Nio års erfarenheter i USA av öppen marknadsföring av receptbelagda läkemedel visar, som väntat, fokus på nyare, patenterade läkemedel precis som marknadsföringen till läkarna, med i många fall, onödiga fördyringar som följd. Någon motsvarande nytta är däremot knappast dokumenterad. Industrin är självklart inte en trovärdig instans för att driva frågor om prioritering av behandling eller inte och inte heller ge unbiased jämförelse mellan snarlika behandlingar.
Att dölja marknadsföring bakom eufemismen information blir bara patetiskt. Samhällsnytta och patientnytta kräver i stället av producentintressen obunden och lättillgänglig hälso- och sjukvårdsinformation.
Paul Hjemdahl, professor i klinisk farmakologi, Karolinska universitetssjukhuset Solna
Direktreklam till patienter om receptbelagda läkemedel påverkar försäljningen av dessa. Läkaren ska sålla i det stora informationsutbudet och kritiskt värdera vad som är bäst bland alternativen. Patienten har svårare att göra bra val utan läkarens medicinska kunnande och blir ett lätt byte för mer eller mindre osaklig information. Läkaren ska vid behov informera om alternativen. Produktinformation i bipacksedlar kompletterad med bra producentobunden information bör vara det bästa för patienten.