VI TYCKER: Läkemedelsutvecklingen och antibiotika

Läkemedelsindustrins satsningar på att ta fram nya antibiotika är mycket blygsamma jämfört med vad som investeras inom andra terapiområden. Enligt Ragnar Norrby, generaldirektör på Smittskyddsinstitutet, finns honom veterligt inte en enda intressant läkemedelskandidat mot gramnegativa bakterieinfektioner ens i preklinisk fas, något som kan komma att vålla stora bekymmer i framtiden.

19 sep 2003, kl 17:18
0

Annons

Richard Bergström, vd, Läkemedelsindustriföreningen

Enligt den amerikanska industriföreningens databas (http:// www.phrma. org/newmedicines/) pågår just nu 256 projekt mot infektionssjukdomar, varav 32 är antibiotika. Men Norrby har rätt i att det forskas för lite på detta område. Vi har varit så duktiga på att begränsa användningen av nya antibiotika att det inte ens går att få tillbaka forskningskostnaden under patenttiden. Det krävs nya incitament, till exempel förlängd patenttid, för att stimulera forskning på detta område.



Anders Hernborg, allmänläkare, Halmstad

Marknadsekonomin löser inte alla problem och läkemedelföretag är inga välgörenhetsinrättningar. Miljardsatsningar på nya preparat ger högre vinst om det gäller obotliga tillstånd med livslång behandling: hypertonimedel, blodfettsänkare, medel mot refluxesofagit. En tredagarskur mot blåskatarr ter sig mindre lönsam. Det krävs kreativitet, internationellt samarbete genom WHO och solidarisk finansiering från rika länder som Sverige.



Mikael Hoffman, chef, läkemedelsenheten, Östergötland

Läkemedelsindustrin har att ta fram nya innovativa läkemedel som kan ge en god vinst. Antibiotika ges ofta under kort tid och inom slutenvård där kostnaderna är tydliga. Det är samhällets ansvar att viktiga nya läkemedel tas fram. Det gäller såväl ?orphan drugs? som läkemedel mot tropiksjukdomar och nu också antibiotika. Samhällets grundforskning kring nya angreppsätt för antibiotika måste stärkas för att på sikt ge nya kommersiellt intressanta alternativ för läkemedelsindustrin att utveckla.



Jane Ahlqvist Rastad, informationsläkare, Läkemedelsverket

Sjukvården måste tydliggöra för industrin behovet av dessa läkemedel som åtminstone i framtiden kanske kan bli ekonomiskt bärkraftiga. Om preparaten inte kan bli tillräckligt stora för att vara intressanta för läkemedelsindustrin så skulle stimulansåtgärder motsvarande ?orphan drug? kunna övervägas. Det är förstås också viktigt att sjukvården i denna situation utnyttjar befintliga antibiotika optimalt så att resistenssituationen inte förvärras.



Cecilia Bernsten, Socialstyrelsen

Varför ett visst läkemedelsområde får resurser och utvecklas beror av många saker, men grunden är alltid ett uppmärksammat behov. När det gäller infektionssjukdomar är det just medvetenheten och uppmärksamheten som fallerar, inte behovet i sig. Det krävs många och bra studier av användningen och av behoven eftersom man på det sättet kan få ny kunskap, samt att medier, politiker och forskningsfinansiärer uppmärksammar området. Här behövs en seriös offentlig diskussion grundad på god forskning.