Vi tycker ? läkemedelsannonser

Läkemedelsreklam granskas i Sverige av branschorganen läkemedelsindustrins informationsgranskningsman, IGM, och Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation, NBL. De största tidningarna inom den medicinska fackpressen, Dagens Medicin och Läkartidningen, är till övervägande del annonsfinansierade. Inte alltför sällan fälls annonser som varit införda i dessa tidningar av IGM/NBL. Ingen av dessa tidningar har dock ? inte heller Läkemedelsvärlden i nuläget ? som policy att publicera fällande beslut som rör annonser som varit införda i tidningarna.Bör övertramp i läkemedelsannonser som fastslagits av IGM/NBL offentliggöras i de tidningar där den ursprungliga annonsen varit införd?

1 dec 2005, kl 01:04
0

Annons

Anders Hernborg, informationsläkare, Läkemedelkommittén Halland:

Jag tror inte på tomten, men givetvis borde NBL stipulera att förutom det inte så kännbara bötesbeloppet, så ålägges företaget bekosta en likstor kopia av den fällda annonsen på samma plats, till 60 % täckt med en stor svart stämpeltext med rubriken ?ANNONSEN FÄLLD AV IGM/NBL? och en kort sammanfattning av motiven bakom. För övrigt har jag personligen sedan flera år åsikten att IGM/NBL borde förstatligas.

Cecilia Bernsten, ordförande, Sveriges Farmacevtförbund:

Ja, det borde vara en självklarhet att dessa beslut finns med i den aktuella tidningen i en not eller liknande. Det är viktigt, eftersom många bara läser en tidning eller tidskrift. Får man inget veta lär man sig inte något.


Rune Dahlqvist, professor, ordförande i läkemedelskommittén i Västerbottens län:

Ja, det är av allmänt intresse för framför allt förskrivare att få vetskap om övertramp i marknadsföringen av läkemedel. Läkartidningen och Dagens Medicin läses av många och är bästa källor till denna information, och det oavsett var den fällda annonsen hade sin plats. Läkartidningen har redan nu, då och då, kommentarer kring utvalda fall från IGM/NBL (liksom man då och då presenterar Lex Maria-fall) och det känns som ett relevant arbetssätt. Det är naturligt att redaktionerna tar på sig denna uppgift.

Steinar Höeg, vd för Astrazenecas marknadsbolag i Sverige:

Läkemedelsindustrin arbetar idag med frågor kring öppenhet, det gäller samarbetsavtal, kliniska prövningar och hela det nya avtalet med SKL som präglas av en strävan efter öppenhet. Att fällningar från IGM och NBL är offentliga och publiceras ser vi som en naturlig del i denna öppenhet. Som företag arbetar vi med tydliga interna regelverk för att undvika fällningar. Det måste dock vara upp till tidningarna att själva bestämma över om man vill ta upp fällande domar eller inte. Det bör ske utifrån samma nyhetsvärdering som används för övrigt material. Här bör det inte vara några skillnader.

Carola Lemne, vd, Danderyds sjukhus AB:

I annan media ingår det ju i spelreglerna att när inslag fälls av till exempel Pressombudsmannen, skall detta faktum publiceras i det berörda mediet. Nu är ju inte annonser redaktionell text som tidningen har ett innehållsmässigt ansvar för, men jag tycker ändå att det kan finnas skäl som talar för att fällningar borde publiceras i de tidningar där annonserna varit införda. Läkemedelsannonser är ju inte som vilka annonser som helst, utan deras innehåll är reglerat och måste tåla viss typ av granskning. Det ger dem också, tror jag, lite extra status i läsarnas ögon, man tycker sig kunna tro på att det som står i annonserna är sant.
Av den anledningen tycker jag att det vore bra om fällningar av annonser regelmässigt publicerades i de tidningar som har sådana annonser. Jag skulle se det som en service och hygienfråga gentemot läsarna, även om tidningen inte har ansvar för annonsinnehållet.