Rune Dahlqvist, ordförande i läkemedelskommittén i Västerbottens län
– Ja! För närvarande är en alltför stor receptfri förpackning med paracetamol vårt enda exempel på motsatsen. Egenvård ökar och kan och ska öka, där tillståndet är lindrigt och faror med feldiagnostik eller med läkemedlet är ringa. Xenical och simvastatin är uppenbara kandidater. Allmänhet, patientorganisationer och myndigheter behöver pusha på, eftersom läkemedelsindustrin inte ser några vinster och är ointresserad.
Steinar Höeg, vd för Astrazenecas marknadsbolag i Sverige
– För att öka tillgängligheten för konsumenterna är det bra om fler läkemedel kan göras receptfria även i Sverige. I de flesta fall rör det sig nog om läkemedel mot olika former av smärta. Hela tiden måste dock alltid fördelarna och riskerna vägas mot varandra. Min åsikt är att Läkemedelsverket på nytt bör få ett regeringsuppdrag att ta fram en kandidatlista. Det är dock väldigt viktigt att det innan beslut tas alltid finnas en grundlig diskussion mellan Läkemedelsverket och det berörda företaget.
Lena Westin, Konsumentinstitutet Kilen
– Om hederlig information och öppenhet skulle råda inom läkemedelsområdet skulle det vara bra för konsumenten om de flesta läkemedlen var receptfria. Så är inte fallet och att endast receptbelagda läkemedel inkluderas i läkemedelsförmånen komplicerar det hela. I själva verket kan ju konsumenter köpa vilka läkemedel som helst på nätet. Utifrån konsumentperspektiv och verkliga förhållanden är det viktigare att konsumenter ses som jämbördiga samtalspartners, som erhåller all tillgänglig information och vars erfarenheter respekteras, än att flera läkemedel blir receptfria.
Paul Hjemdahl, professor i klinisk farmakologi, Karolinska universitetssjukhuset Solna
– Man kan och bör receptbefria läkemedel som är säkra och där patienten själv kan avgöra nyttan med behandlingen. Statiner bör inte receptbefrias; insättning och uppföljning av sådan behandling bör ske inom sjukvården. Däremot kan man överväga Xenical och Viagra. Receptfria COX 2-hämmare behövs ej – risker med kort tids ibuprofenbehandling är minimala och en ?Artroxeffekt? kan befaras där patienten initierar behandling med receptfritt och sedan kräver recept. Motiverar för övrigt Artrox dokumentation någon subventionerad användning via recept?
Arne Melander, professor, chef för Nepi
– Principiellt menar jag att alla läkemedel med enstaka undantag bör ordineras av läkare eller annan farmakologiskt kunnig person. Receptfria läkemedel uppfattas felaktigt som ofarliga och bidrar till medikalisering. Jag inser dock de praktiska problemen med denna uppfattning och att min linje dessvärre skulle gynna bruket av meningslösa naturläkemedel.
