Rune Dahlqvist, ordförande Läkemedelskommittén i Västerbotten
Läkemedelskommitteerna har under det decennium de nu varit lagstadgade vunnit mycket i ordning, kraft, respekt och i effekt. Självklart retar det alltid några som föredrar ett liberalt kaos framför en evidensbaserad och kostnadseffektiv rationell läkemedelsanvändning i god ordning.
Signalen att överväga ta bort lagstadgandet är därför på sitt sätt viktigare än vad jag tror kommer att hända/inte hända om lagen verkligen skulle tas bort. Att lagen om minst en LK per landsting inte gäller om det inte finns några landsting är ju en mindre, teknisk fråga.
Gunnar Alvan, generaldirektör Läkemedelsverket
Lagen har bidragit till att läkemedelsfrågorna lyfts fram som viktiga i vården. Uppgiften att rekommendera billigaste variant av läkemedel har övertagits av andra. Kvarstår ett närmast oändligt lokalt behov av information och utbildning kring läkemedels effekter och biverkningar samt understödjande av rationella behandlingsrekommendationer. Jag tror huvudmän och kollegor i vården är mycket medvetna om detta och att lagen därmed kan undvaras.
Kennert Lenhoff, ordförande Läkemedelskommittén i Blekinge
Det behövs ingen lag om obligatorisk läkemedelskommitté! Låt det vara frivilligt för regionen/ landstinget. I mitt landsting har läkemedelskommitté funnits sedan mitten av 50-talet ? således långt innan lagen kom till. Det är alltså min övertygelse att man vill ha kommittéerna kvar ? utan lag ? och att dom anses kostnadseffektiva och kvalitetshöjande inom landstingen. Däremot kan uppdraget förändras framöver, kanske från läkemedelskommitté till terapikommitté ? det vill säga vidgat uppdrag .
Cecilia Bernsten, ordförande Sveriges Farmacevtförbund
Landets läkemedelskommittéer gör ett mycket viktigt arbete. Den utveckling som skett där man mer och mer aktivt tillsammans med förskrivare, beslutsfattare och i vissa fall även patienter arbetat med att förbättra läkemedelsanvändningen måste få fortsätta. Lagen har inneburit att landstingen skjutit till resurser och att arbetet blivit erkänt på ett helt annat sätt än tidigare då tillgången på eldsjälar avgjorde framgången. Om det går utan en särskild lag är det bra, om inte är det en katastrof. En sak är säker ? läkemedelsanvändningen är en alldeles för viktig del av hälso- och sjukvården för att vara beroende av eldsjälar.
Paul Hjemdahl, professor i klinisk farmakologi, Karolinska universitetssjukhuset Solna
Staten subventionerar läkemedlen och måste kunna övervaka och vid behov försöka påverka kostnaderna. Läkemedelsförmånsnämndens beslut om subvention kan ej fungera som prioriteringsunderlag. I princip borde alla läkemedel subventioneras, men prioriteras utifrån nytta och kostnadseffektivitet i olika patientkategorier.
Läkemedelskommittéerna (LK) har en viktig roll i prioriteringen mellan olika läkemedel och bidrar till förbättrad läkemedelsanvändning i sjukvården. LK är väl inarbetade, medan en ny organisationsform skulle kunna få problem att etablera sig. Om det blir färre regioner kan det också bli färre och effektivare LK.
Lagstiftningen bör kvarstå.