Barbro Westerholm, ordförande för Sveriges Pensionärsförbund:
Det här är en viktig fråga som Sveriges Pensionärsförbund driver både nationellt och inom EU. Dels bör man ställa krav på industrin att göra nya studier i enlighet med Karin Styrborns förslag, dels behöver vi det av Apoteket, Läkemedelsförmånsnämnden och Läkemedelsindustriföreningen föreslagna centret för läkemedelsanvändning, Cerla, som skulle kunna ta initiativ till epidemiologiska studier av äldres läkemedelsbehandling.
Björn Lindeke, professor, vd Apotekarsocieteten:
Ja, det är ett problem, men om man i högre grad ska kräva kliniska studier på äldre måste man också tillåta en större variation i resultaten. Det är vettigare att kräva uppföljningsstudier från klinisk praxis vilket i Sverige är Läkemedelsförmånsnämndens uppgift, än att ställa uttryckliga krav på studier före godkännande.
Jane Ahlqvist Rastad, informationsläkare, Läkemedelsverket:
Ett läkemedel dokumenteras i regel i en väl definierad patientpopulation. Vid godkännandet ställs därför allt oftare krav på uppföljningsstudier som speglar klinisk praxis. Inte bara patienternas kronologiska ålder utan även exempelvis nedsatt njurfunktion och högt BMI kan behöva belysas ytterligare. Ansvar för studier av hur läkemedel fungerar i praktiken, till exempel hos äldre, bör också tas av sjukvården och ske i samråd med industri och myndigheter.
Steinar Höeg, ordförande i Lif, vd för Astrazeneca Sverige:
Problem eller inte, det är korrekt att mycket gamla individer vanligen inte ingår i studier som ligger till grund för marknadsgodkännande. Syftet är ju att testa en hypotes ? verkar substansen på ett definierat sjukdomstillstånd?
Kunskap om ett visst läkemedels nytta hos ?äldre-äldre? patienter fås företrädesvis från klinisk praxis. Där kommer läkemedlet att ställas mot kombinationer av andra läkemedel och andra sjukdomstillstånd, som inte kan dokumenteras i en klinisk prövning. Att villkora prövningar synes vara närmast ogörligt och skulle sannolikt också fördyra processen avsevärt.
Mikael Hoffman, chef för läkemedelsenheten, Östergötlands läns landsting:
Ja. Frågan om extern validitet är stor och gäller inte bara äldre. Det gäller barn, multisjuka, kvinnor, gravida med flera. Frågan kan inte hanteras enbart i kliniska prövningar utan kräver även förbättrad vårdnära uppföljning av behandlingsresultat i vardagen. För detta krävs att sjukvårdshuvudmännen kan ta del av uthämtningsdata från apotek samt en målinriktad satsning på denna typ av uppföljning från sjukvården.