Tre år efter startskottet för läkemedelsreformen håller det mesta fortfarande på att utredas. Läkemedelsförmånen gav inte de förväntade besparingarna i läkemedelsnotan och en ny utredning tillsattes.
Uppdraget gick till Olof Edhag som ska slutföra sitt arbete senast den 30 september i år.
Kostnadsöverföringen till landstingen kommer inte att kunna slutföras som planerat med ett nytt system från 2001 eftersom förhandlingarna mellan staten och Landstingsförbundet kört fast.
Förslaget om ett nytt prissättningssystem för läkemedel underkändes och där kommer det ett nytt förslag under året. Receptregistret för ekonomisk och medicinsk uppföljning av läkemedelsförskrivning blev en kompromiss och även där kommer nytt förslag senare i år.
I allt detta utredande och förhandlande intar Olof Edhags utredning en nyckelfunktion. I direktiven poängteras att utredaren ska anlägga ett hälsoekonomiskt och kostnadseffektivt synsätt på läkemedelsförmånen. Många knyter stora förhoppningar till den nya översynen men frågan är om det går att hitta enkla lösningar. En central fråga är vilka läkemedel som ska subventioneras, idag har vi ett förmånssystem som är ganska otydligt på den punkten. Det sägs till exempel att profylaktisk behandling inte ska subventioneras, men vad som är profylax och vad som är sjukdom är oklart. Vi har inte som i många andra länder någon prövning efter godkännandet av vad som ska ingå i förmånsystemet.
Läkemedelsprojektet
Samtidigt med Edhags utredning löper Socialdepartementets läkemedelsprojekt som tillsattes för att lösa de oklarheter och problem som är kopplade till kostnadsöverföringen till landstingen. I projektet ingår fyra delar, förutom kostnadsöverföringen till landstingen är det prissättningssystemet som handlar om vem som ska förhandla om läkemedelspriserna, uppföljningssystemet som handlar om hur man bättre ska kunna garantera att man kan följa upp både vilken medicinsk effekt läkemedel har och hur läkemedel förskrivs. Den fjärde och sista delen är att i ett senare skede ta hand om Edhags utredning när den kommer i höst, remittera den och skriva proposition.
Inte mycket kvar av läkemedelsreformen
Vårt nuvarande system infördes den första januari 1997 då det första startskottet för läkemedelsreformen avfyrades. Det innebar att konsumenterna fick betala en större andel av läkemedelskostnaden själva. Effekterna syntes redan före den trädde i kraft ? den rekordstora hamstringen av läkemedel de sista månaderna 1996 och en efterföljande halvering av kostnadsökningstakten. Men resultaten motsvarade inte förväntningarna och det kom snabbt krav på nya förändringar.
Receptregisterlagen skulle bädda för ett omfattande register i Socialstyrelsens regi. Men pilotförsök har visat att de regler om patienters samtycke som beslutats i stor politisk enighet inte kan användas för att bygga upp registret.
En annan del i läkemedelsreformen var att landstingen tog över ansvaret för läkemedelskostnaderna den 1 januari 1998. Sedan dess har de fått statsbidrag som täckt i stort sett hela kostnaden, men i år var det meningen att landstingen skulle få statsbidraget fördelat mer efter behov och mindre efter tidigare förbrukning. Regeringen vill gå in i ett nytt behovsrelaterat ersättningssystem redan nästa år, men Landstingsförbundet vill vänta minst ett år.
Prissättningssystemet underkändes
Det var meningen att det skulle ligga en proposition om ett nytt prissättningssystem för läkemedel redan i november?december 1999. Det förslag som prisutredaren Sven-Olof Karlsson lade fram innebar att en ny statlig myndighet för att bestämma enhetliga utförsäljningspriser skulle inrättas. Men inom landstingsvärlden var man missnöjd med förslaget som de ansåg gav landstingen för dåligt inflytande. De tog fram ett eget förslag som innebar att landstingen inrättar en gemensam förhandlingsorganisation. I den frågan är man fortfarande inte överens.
? Tanken är att vi ska komma med en proposition i höst när vi vet vilket förslag som vi kan få acceptans för från Landstingsförbundet, säger Anders Blanck som ansvarar för läkemedelsprojektet på socialdepartementet.
Receptregistret en kompromiss
Samtidigt med högkostnadsskyddet infördes en ny receptregisterlag. Den har kritiserats för att den inte ger de möjligheter till uppföljning som man hoppats på. I det förslag man lade var tanken att det skulle vara ett mycket mer heltäckande system än det blev. Utredningen ?Reform på recept? fick signaler från de politiska partierna om att man inte ville ha en så långt gående uppföljning beroende på integritets- och sekretessaspekter. Därför blev det en kompromissmodell som innebär många begränsningar.
? Där måste man få ett effektivare system, säger Anders Blanck. I slutet av juni ska det finnas en departementspromemoria med de lagförslag som vi vill gå fram med. Det gäller både ekonomisk och medicinsk uppföljning.
Där kan man räkna med att de förändringar som kommer att presenteras ligger i linje med förslagen i Edhags utredning.
? För att man ska kunna få styrsel på läkemedelsförmånen och kunna följa upp kostnaderna och få effekt av de förändringar som Edhag kommer att föreslå, så krävs det ändringar i uppföljningssystemet, säger Anders Blanck. Vi stämmer av våra förslag med utredningen och även med Landstingsförbundet och Socialstyrelsen. När det gäller vilka ändringar som behövs är vi helt överens, däremot vill man kanske gå olika långt.