I går godkände EU-kommissionen Janssen-Cilags vaccin mot covid-19. Sedan tidigare finns tre vacciner godkända i EU, och dessutom pågår för närvarande granskningar av ytterligare tre vacciner hos den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA. Detta innebär alltså att vi inom en snar framtid kan ha sju olika vacciner mot covid-19 som fungerar och ska hanteras på olika sätt.
– Framöver behöver vi kanske inte så många alternativ, men medan vi håller på att vaccinera ett stort antal individer så är det bra med flera olika vaccin, säger Sören Andersson, chef på enheten för vaccinationsprogram på Folkhälsomyndigheten.
Fördelar och risker med olika typer av vaccin
De vaccin mot covid-19 som sedan tidigare är godkända i EU är de från Pfizer/Biontech, Moderna och Astrazeneca. De två förstnämnda är så kallade mRNA-vaccin, medan vaccinet från Astrazeneca bygger på ett försvagat förkylningsvirus. Vaccinet från Janssen fungerar på ett liknande sätt som Astrazenecas.
Sören Andersson berättar att resonemanget i EU från början var att det var bra med många olika vaccin, bland annat då det var en försäkran om alternativ om det skulle visa sig att något av vaccinerna inte fungerade.
– Nu vet vi dock att det går utmärkt att vaccinera med alla dessa. Teoretiskt sett skulle det kunna vara så att ett vaccin fungerar bättre för vissa grupper, eller att vissa personer inte tål ett specifikt vaccin. Då är det bra att ha många alternativ att spela med, säger han.
Men det finns också vissa nackdelar.
– Ju fler vaccin man har, desto mer komplicerad logistik blir det. Om en mottagning har flera olika typer av vaccin som ska hanteras på olika sätt kan det finnas en risk att det blir krångligt att hålla reda på hur de ska blandas, eller om de ska förvaras i 70 minusgrader eller i rumstemperatur, säger Sören Andersson.
Detta är dock inte något som finns med i beräkningarna vid fördelningen av vaccin till regionerna.
– I dag skiljer vi inte på vaccinerna, utan de fördelas likvärdigt till alla. Längre fram skulle det kunna bli så att vi gör en uppdelning för att göra logistiken lättare, men dit har vi inte kommit än.
Obesvarade frågor om vaccin mot covid-19
Som det ser ut nu så är vaccinerna värdefulla när det gäller att bekämpa pandemin, och mycket talar för att den ska gå att få under kontroll, menar Sören Andersson. Men det finns fortfarande flera viktiga frågor för Folkhälsomyndigheten att besvara. En av dessa är hur länge skyddet av vaccinet håller.
– Viruset kommer att fortsätta att existera och vi måste vara beredda på att vaccinera regelbundet. Hur ofta kan vi dock inte säga något om än. Det är möjligt att behövs tätare intervaller i början medan viruset anpassar sig och det uppstår nya varianter. På längre sikt kanske det räcker med ganska glesa påfyllnadsdoser.
Om man kan få olika vaccin vid dos ett och två har inte testats än.
– Rent teoretiskt skulle det fungera bra, men vaccinerna är inte godkända på det sättet. Det pågår dock studier kring detta, och om det visar sig bli aktuellt med påfyllnadsdoser framöver kan det vara bra att veta om man kan ta en annat vaccin än vad man gjorde första gången. I så fall skulle det vara möjligt att gå ner i antal olika vacciner längre fram, säger Sören Andersson.
Hur viruset muterar och hur de nya varianterna sprids är ett annat viktigt område för Folkhälsomyndigheten att utreda just nu.
– Vi följer läget internationellt när det gäller nya varianter och analyserar också cirka tio procent av de positiva covid-19-proverna i Sverige för att ta reda på vilken variant det är. På så sätt bildar vi oss en uppfattning över situationen och hur den förändras. Vaccintillverkarna jobbar redan nu med att ta fram vaccin som är anpassade till de nya mutationerna.
Folkhälsomyndigheten arbetar också med att ta reda på om vaccin mot covid-19 ska ges till barn.
– Det finns över två miljoner individer under 18 år i Sverige och i dag rekommenderas vaccinet inte till dem. Vi vet att barn kan bli infekterade av sjukdomen, men det är förhållandevis få som har blivit mycket sjuka. Men vi behöver ta reda på om vi behöver vaccinera barn för att få ett bra skydd i befolkningen, säger Sören Andersson.
Vaccinet från Pfizer/Biontech är godkänt från 16 år, men i Sverige rekommenderas vaccinering endast till personer som är över 18 år med undantag för vissa riskgrupper. I nuläget rekommenderas vaccinet heller inte till gravida.
– Det finns inget som talar för att vaccinerna skulle vara skadliga för barn och gravida, med det saknas tillräckliga data för dessa grupper. Man kan göra undantag i enskilda fall, men vi kan inte rekommendera vaccin till dem i stort på grund av för tunna underlag.
Hög vaccinationsvilja i Sverige
Enligt Sören Andersson är viljan att vaccinera sig mot covid-19 hög i Sverige. Han berättar att de på Folkhälsomyndigheten generellt nås mer av personer som vill diskutera sin position i prioriteringsordningen än av personer som är skeptiska till att ta vaccinet.
– Det finns en del medierapporter om vaccinmotstånd, men i det stora hela ser vi inget problem med det då skeptikerna är i minoritet. Det är dock viktigt att vi möter upp med transparent information och kommunikation så att personer kan ta välgrundade beslut. Vaccinationen är frivillig så det bygger ju på att man tycker att det är relevant att vaccinera sig.
I onsdags kom rapporter om att en miljon doser vaccin mot covid-19 har getts i Sverige. Samtidigt är det många vaccinleveranser som har försenats. I går kom till exempel nyheten om att Astrazeneca kommer att leverera två miljoner färre doser till Sverige än vad som från början hade utlovats.
– Jag förstår att det uppstår en frustration över att det inte går snabbare, och vi gör allt vi kan för att få in vaccin så fort det bara går. Men man måste också komma ihåg att vi egentligen är mitt i en process som är oväntat bra. För ett halvår sen visste vi inte ens om det skulle kunna gå att vaccinera mot covid-19. Det är en fantastisk utveckling och ibland får man nypa sig i armen, säger Sören Andersson.
