Nyheten att Läkemedelsverket beslutat att lägga ned produktionen av den numer digitala Läkemedelsboken har väckt upprörda protester från både enskilda och organisationer i hälso- och sjukvårdssverige. Flera läkarföreningar samt Läkarförbundet finns bland dem som reagerat mot beslutet.
– Det är många som höjer sin röst nu och vi hör och noterar vad som sägs, säger Maja Marklund, ansvarig avdelningsdirektör vid Läkemedelsverket.
– Vårt inriktningsbeslut att Läkemedelsverket inte ska fortsätta att ge ut Läkemedelsboken står fast. Men för närvarande arbetar vi med en avvecklingsplan som också innefattar dokumentation och information som en möjlig ny intressent behöver ha för att kunna ta över och driva Läkemedelsboken. Vi krattar för att kunna lämna över om någon anmäler intresse för att förvalta den vidare.
Men ännu har ingen aktör sagt sig vara beredd att ta hand om Läkemedelsboken, berättar Maja Marklund.
I samband med omregleringen tog Läkemedelsverket över ansvaret för Läkemedelsboken från Apoteket AB 2009. Myndigheten fick då extra anslag för detta och andra uppgifter som togs över från Apoteket AB.
Men i dag finns inga öronmärkta pengar för produktionen av Läkemedelsboken, som kostar omkring tre miljoner kronor per år. Dessutom skulle Läkemedelsverket nu ha behövt investera mellan fem och sex miljoner kronor i upprustning av de digitala verktygen för att kunna driva Läkemedelsboken vidare. I det läget beslutade myndigheten att inte uppdatera boken mer efter 2018 och att om ytterligare något år ta bort den från nätet.
– Vårt uppdrag är att leverera Läkemedelsverkets expertkunskap på ett effektivt och producentobundet sätt och då är inte Läkemedelsboken det lämpligaste verktyget. Den har mer karaktären av en lärobok, säger Maja Marklund.
– Vi behöver använda våra begränsade resurser bland annat till att i stället vässa våra behandlingsrekommendationer och monografier. Vi måste också anpassa och modernisera hela vår digitala miljö för att kunna möta en utveckling där kunskapsstyrningen av vården byggs ut.
