Christer Asp kommer precis från en intervju med en av två personer som ska utgöra hans sekretariat, när han träffar Läkemedelsvärlden.se. Långt fler än tre personer kommer dock att vara involverade i arbetet med att få den europeiska läkemedelsmyndigheten till Sverige, betonar han.
– Inte bara här på Socialdepartementet, säger Christer Asp. Det kommer tidvis att vara väldigt många som arbetar med detta. Det är en prioriterad fråga av regeringen.
Regeringen tar inom kort beslut om att be Stockholms länsstyrelse om stöd, berättar han.
– Vi behöver en plan. Vi måste veta vad vi kan erbjuda när det gäller de viktigaste kriterierna.
Frågorna till Stockholms länsstyrelse gäller bland annat lokalitet, det vill säga var konkret myndigheten kan ligga, kommunikationer och tillgången till bostäder och internationella skolor för EMA-anställda och deras familjer. Uppdraget ska utföras i samarbete i Uppsalas länsstyrelse.
Nyligen besökte Christer Asp och Gabriel Wikströms statssekreterare Agneta Karlsson ledningen för EMA i London, och ställde frågan till dem vad de ansåg var viktigast vid en flytt av myndigheten.
– Det centrala för EMA är att skiftet ska kunna ske utan avbräck i verksamheten, säger Christer Asp. Om arbetet skulle stanna upp skulle det direkt påverka enskilda personer.
Under besöket i London fick de en rundvisning på myndigheten. Byggnaden i stadsdelen Docklands blev klar för inte mer än två år sedan. Den är specialdesignad för EMA, som har cirka 870 anställda.
Myndigheten tar också emot omkring 40 000 besökande experter om året. EMA genererar omkring 400 hotellnätter – per dygn. Den kapaciteten måste finnas även i det nya värdlandet.
Tidpunkten då en officiell ”tävling” mellan länderna kan börja kan bli redan i juni. Ingen vet exakt hur och när Brexit kommer gå till, men klart är att beslutsprocessen om EMA:s nya hemvist kan komma igång officiellt så fort britterna har lämnat in sin ansökan om utträde.
– Ansökan tros komma i slutet på mars. Det är inte säkert, men vi utgår från det, säger Christer Asp. Det är kommissionens, och även EMA:s, förhoppning att medlemsländerna sen ska kunna fatta ett relativt snabbt beslut om var EMA ska ligga i framtiden.
Ett snabbt beslut förutsätter att 27 länder kan enas. Beslutet ska fattas i Europeiska rådet, det vill säga av stats- och regeringscheferna.
Om ett beslut kan tas i juni, vad är prognosen då för själva flytten av myndigheten?
– EMA själva säger att förberedelserna kommer ta 18 – 24 månader, säger Christer Asp. Det är en ganska omfattande procedur eftersom det är så viktigt att verksamheten kan fortsätta utan paus.
Vad kan du säga om Sveriges styrkor i jämförelse med de andra länderna som vill ha EMA?
– Alla länder kommer att ha styrkor och svagheter. Våra egna och andras håller vi nu på att identifiera, säger Christer Asp.
Bland Sveriges svagheter nämner han klimatet och vår geografiska placering i EU:s periferi. På plussidan finns ren miljö, hög levnadsstandard och ett gott forsknings- och företagsklimat inom life science. Framför allt nämner Christer Asp svenska Läkemedelsverket, en myndighet med gott renommé och som efter sin brittiska motsvarighet är den andra största spelaren i EMA:s verksamhet i dag.
Dessutom finns redan EU:s smittskyddsinstitut, European Centre for Disease Prevention and Control, ECDC, i Sverige.
– Det är en myndighet som redan samarbetar med EMA, säger Christer Asp. Att ha dessa två myndigheter på samma ställe skulle innebära flera fördelar. Särskilt mot bakgrund av att smittskydd och antibiotika kommer få ökad vikt i folkhälsofrågor framöver.
Christer Asp vill nu att personalen på de svenska EU-ambassaderna börjar samla information om sina respektive värdländer, om hur de ser på Sverige och EMA-placeringen. De ska dessutom ägna sig åt pr-arbete för att sätta Sverige på kartan i EMA-frågan.
– Vi kommer driva detta hårt, säger han. Politiker och personal på EU-institutionerna och ambassaderna ska kunna förklara för sina värdländer varför Sverige är det bästa landet för EMA. Vi vill också förklara det för industrin, lägger han till.
Christer Asp, som har varit generalkonsul, kabinettschef och ambassadör för att nämna några titlar, har även studier i medicin på sitt CV. Några terminer på läkarprogrammet hann han nämligen göra efter sin examen i ekonomi, innan han halkade in på UD där han sedan blev kvar. Men till farmakologikursen hann han aldrig.
Tänker du dig någon grundkurs i farmakologi nu?
– Nej, jag tror inte det behövs, säger Christer Asp. Jag har redan lärt mig många nya termer. Det finns så många runt omkring mig som kan farmakologi.
