I början av coronapandemin startades virus- och pandemifonden, en verksamhet på ideell basis som har som syfte att samla in pengar till virusforskning. Läkemedelvärlden har pratat med Niklas Arnberg, ordförande för fonden samt professor i virologi vid Umeå universitet, om hur den första tiden har varit.
Hur har arbetet med virus- och pandemifonden gått det första året?
– Det har gått bra. Vi måste lägga ner mycket tid och det har varit mer jobb än vad vi trodde från början. Men det utvecklar sig i rätt riktning och vi är nöjda med att ha kommit så långt som vi har gjort. I början tog det lite längre tid eftersom folk inte visste vilka vi var, men nu börjar vi synas och höras mer och vi ser optimistiskt på framtiden. Vi har redan fått betydande donationer från till exempel läkemedelsföretag, och hoppas så klart på ännu fler.
Vad har ni för målsättning?
– Målsättningen är att samla in pengar för att stärka och utveckla svensk virusforskning, så att forskningen kan ge oss nya, fler, och bättre antivirala läkemedel, vaccin och diagnostik. Nu under pandemin har det blivit uppenbart att vi inte har läkemedel mot virus på liknande sätt som vi har antibiotika mot bakterier.
– Hade vi till exempel haft läkemedel mot andra coronavirus när covid-19-pandemin bröt ut så hade det sannolikt inte gått så illa som det nu har gått. Därför vill vi samla in pengar för att utveckla denna forskning. Vi vill också fungera som en kunskapsportal för allmänheten, företag och medier.
Hur kom ni på idén?
– Vi hade funderat på att starta en sådan här fond långt innan covid-19-pandemin. Men när den sedan bröt ut så tänkte vi att det är nu eller aldrig. Det bästa hade varit om fonden hade funnits för 20 år sedan, det hade kanske kunnat bidra till att minska spridningen av sars-cov-2. Men det är bättre att starta nu än inte alls. En målsättning är att forskning som finansieras via fonden bidrar till att nästa pandemi inte slår lika hårt.
Men finns det inte pengar som går till virusforskning?
– Jo, både regeringen och Vetenskapsrådet finansierar sådan forskning så det är inte så att det inte finns några pengar alls. Men det finns så många virus att forska på som vi inte kan göra med de medel som finns i dag. Vi vill att fonden blir ett betydande komplement till de resurser som redan finns.
Hur ser du på framtiden för virus- och pandemifonden?
– Förhoppningsvis kommer vi i framtiden att bli en stor organisation som samlar in tiotals eller hundratals miljoner kronor som kan delas ut till svensk virusforskning varje år. Det är en hög ambition men det behövs för att problemen med virusinfektioner är så stora. Vi måste lägga ribban högt för att kunna göra skillnad.
– Virusinfektioner är ett stort problem även när det inte är pandemi och kostar mycket pengar för samhället. Mycket orsakas till exempel av att barn är sjuka, vilket leder till att föräldrar måste vara hemma från jobbet. De kan också leda till att annan vård, som till exempel cancerbehandlingar ställs in. Det är ett stort berg att bestiga, men vi hoppas kunna klättra högre med hjälp av virus- och pandemifonden.