På fem år har antalet uthämtade antibiotikarecept i Sverige minskat med en halv miljon.
– Det är en enorm minskning och utan att folkhälsan har försämrats. Kanske har den till och med blivit bättre tack vare färre biverkningar, säger Stephan Stenmark, ordförande i Strama.
Folkhälsomyndigheten publicerar återkommande statistik för antibiotikaförsäljningen i landet. Under förra året var för första gången den genomsnittliga försäljningen färre än 300 recept per 1 000 invånare.
– Det var en milstolpe och visar vilken stor rörelseförskjutning som skett, säger Stephan Stenmark.
Han förklarar att det främsta skälet till den minskade antibiotikaförskrivningen är att förskrivare i Sverige blivit allt bättre på att följa uppsatta behandlingsrekommendationer.
– Det handlar om att ge patienten den bästa möjliga tillgängliga behandlingen och det innebär inte självklar att få antibiotika.
Förutom det systematiska arbetet i hälso- och sjukvården finns fler förklaringar till den minskade antibiotikaanvändningen.
– Befolkningen generellt har förstått att det är bra att vara restriktiv med antibiotika och att man kommer långt med egenvård. Vi har också en unik resurs i 1177 Vårdguiden och sjuksköterskor på vårdcentraler som kan svara på frågor och ge råd. Dessutom spelar apoteken en viktig roll och är bra på att ge råd om egenvård och om hur man ska ta sina läkemedel, till exempel antibiotika, på bästa sätt, säger Stephan Stenmark.
Men trots den positiva utvecklingen är det i dagsläget bara två län, Jämtland och Västerbotten, som når Stramas riktlinje om högst 250 antibiotikarecept per 1 000 invånare och år.
För att få fler att minska sin antibiotikaförskrivning mer än de redan gjort kommer arbetet med systemet Primärvårdskvalitet att intensifieras. Primärvårdskvalitet är ett nationellt system för kvalitetsdata i primärvården och kan användas för att bland annat hämta olika typer av information ur patientjournaler. Det kan till exempel handla om antibiotikaförskrivning vid olika diagnoser eller förskrivning till olika patientgrupper.
– Det ger väldigt mycket värdefull information som sedan kan återkopplas till respektive vårdcentral som sedan kan jämföra sig med andra vårdcentraler i regionen eller med riket som helhet, säger Stephan Stenmark.
Verktyget kan användas av vårdcentralerna själva, men som med all annan datainsamling krävs det analys innan den data man samlat in betyder något. Och här tror Stephan Stenmark att Strama skulle kunna få arbetet att växla upp ytterligare.
– Det finns så mycket som kan göras ännu bättre och ännu effektivare om vi var fler händer och huvuden ute i regionerna som fick ägna lite mer tid åt detta.
Den 23 maj talar Stephan Stenmark om Stramas arbete på heldagsmötet Kampen mot antibiotikaresistens – från ord till handling. Läs mer om programmet och anmäl dig här!
