Nya antibiotika som kan bekämpa resistenta sjukdomsbakterier är inte läkemedelsindustrins hetaste och mest lönsamma forsknings- och utvecklingsområde. Tvärtom är det en stor utmaning att intressera forskande läkemedelsföretag för att satsa på detta område. Något som Läkemedelsvärlden återkommande har rapporterat om.
Så när nya antibiotika vid sällsynta tillfällen ändå kommer ut på marknaden är de efterlängtade.
Men hur ska vi ta hand om dessa värdefulla resurser? Hur kan vi bevara deras effekt och undvika resistensutveckling mot de nya preparaten också?
Nytt internationellt projekt
Denna fråga är i fokus för det internationella forskningsprojektet Introduce. Den som leder projektet är forskaren och läkaren Thomas Tängdén, lektor vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala universitet, och infektionsläkare vid Akademiska sjukhuset.
Han är även projektledare inom det svenska nätverk mot antibiotikaresistens som heter Platinea. Intrduce bygger delvis vidare på arbete som skett inom Platinea.
– I dag finns inget system för att ta emot nya antibiotika när de äntligen kommer utan länderna gör väldigt olika. Det skapar problem, säger han till Läkemedelsvärlden.
Risk för resistens mot nya antibiotika
Han berättar att till exempel vissa europeiska länder som är hårt drabbade av antibiotikaresistens, gärna introducerar nya antibiotika snabbt och i stor omfattning. Detta eftersom resistensnivån gör att de i många fall saknar andra fungerande behandlingar
– Sådant kan göra att användningen av ett nytt antibiotikum skenar i väg, vilket ökar risken för att resistens utvecklas även mot det läkemedlet.
Nytt forskningssamarbete
I andra länder som också har stora problem med antibiotikaresistens är de nya terapierna inget möjligt alternativ. Dessa länder har helt enkelt inte råd med dem.
– Vi behöver ett gemensamt system och tydligare riktlinjer för hur vi ska hantera nya antibiotika så klokt som möjligt, säger Thomas Tängdén.
För att skapa denna samsyn startar i år samarbetsprojektet Introduce. För finansieringen står svenska Vetenskapsrådet tillsammans med statliga finansiärer i andra länder. Projektet har en budget på motsvarande 8,5 miljoner kronor och ska pågå 2025-2027 inom ramen för satsningen Joint programming initiative on antimicrobial resistance.
I gruppen av projektdeltagare finns företrädare för universitet och medicinska forskningsinstitut i Sverige, Schweiz, Spanien, Israel och Italien. Thomas Tängdén är projektkoordinator.
Nya antibiotika gemensam resurs
I den första projektfasen kommer deltagarna att kartlägga hur nya antibiotika introduceras i sjukvården i olika länder. Finns de överhuvudtaget tillgängliga? Vem bekostar läkemedlen? Finns det riktlinjer för hur de ska användas? Och finns system för att övervaka förskrivning av och resistensutveckling mot de nya preparaten?
Nästa steg är att göra simulera scenarier för olika länder om den framtida utvecklingen över tid. Vilken nytta kommer landet att få av de nya antibiotikapreparaten och hur snabbt kommer resistensutvecklingen att gå?
Kartläggningen och simuleringarna ska skapa en grund för att förstå hur man ska introducera och använda de få nya antibiotika som kommer ut på marknaden på bästa sätt. Något som Thomas Tängdén hoppas också kan leda fram till gemensamma globala riktlinjer för nya antibiotika.
– Eftersom antibiotika är en gemensam resurs och resistenta bakterier sprids lätt mellan länder och kontinenter så behövs ett globalt samarbete kring antibiotikafrågan. Om de nya preparaten överanvänds i vissa länder så kommer det att påskynda resistensutvecklingen vilket på sikt drabbar även andra länder.
Ser risk för intressekonflikter
Under den sista delen av projektet ska Thomas Tängdén och hans samarbetspartners samla ihop alla relevanta aktörer. Syftet är då att försöka komma överens om en gemensam global plan för hur sjukvården ska införa nya antibiotika.
Han förutspår att det kan dyka upp vissa motsättningar i dessa diskussioner.
– Det finns en risk för intressekonflikt mellan olika sektorer som sjukvården, akademin, statliga institutioner och industrin. Men vi tror att det ska gå att hitta en gemensam väg framåt. I slutändan gynnas alla av att vi tar hand om de värdefulla nya preparaten för att maximera patientnyttan och motverka resistensutveckling.
