Jämfört med många andra länder ligger Sverige långt fram i arbetet mot antibiotikaresistens och har nått framgång vad gäller restriktivare antibiotikaförskrivning och resistensutveckling.
I Folkhälsomyndighetens senaste rapport om antibiotikaförsäljningen i landet framgår att att den nedåtgående trenden som setts de senaste åren fortsätter. Under det första halvåret 2019 hämtade vi i Sverige ut i genomsnitt 287 antibiotikarecept per tusen invånare. Jämfört med samma period 2018 är detta en minskning med 4,9 procent, något som Läkemedelsvärlden rapporterat om.
Med de svenska framgångarna höjs också röster om att Sverige och regeringen bör ta ett större ansvar för antibiotikaresistensarbetet globalt, något som socialminister Lena Hallengren (S), håller med om.
– Med vår historik och långsiktiga arbete kan vi spela en viktig roll i EU och globalt. Vi är trovärdiga när vi talar om antibiotikaresistens och kan visa vad konsekvenserna och effekterna blir om man inte hanterar frågan på ett korrekt sätt, säger Lena Hallengren, i en intervju med Läkemedelsvärlden.
Regeringen har bland annat gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att arrangera ett internationellt toppmöte om antibiotikaresistensövervakning med fokus på WHO:s antibiotikaresistensövervakningssystem GLASS. Mötet ska äga rum under nästa år och i ett pressmeddelande säger Lena Hallengren att “Med anledning av problemets gränsöverskridande karaktär är det angeläget att Sverige driver frågan framåt internationellt …”.
Vilka andra konkreta åtgärder Sverige och regeringen planerar att vidta för att påverka situationen globalt är dock svårare att få grepp om. Till stor del handlar det om ett fortsatt långsiktigt internationellt påverkansarbete. I EU, där det i många länder går att köpa antibiotika över disk utan recept, handlar det bland annat om att ”föra ut” och ”påverka” medvetandet hos såväl läkarkåren som hos allmänheten.
– Vi och många andra länder är naturligtvis djupt bekymrade över den utveckling som är, och personligen utesluter jag inte några verktyg för att få bukt med problemet, säger Lena Hallengren.
I en debattartikel i Svenska Dagbladet i början av juli krävde Apotekarsocietetens vd Karin Meyer bland annat stopp för försäljning av antibiotika utan recept och efterlyste “ökad kontroll av medlemsländernas efterlevnad till den EU-gemensamma antibiotikaresistensplanen som alla länder förbundit sig att följa”.
Borde EU ha en hårdare kontrollfunktion för att till exempel säkerställa att antibiotika inte säljs över disk?
– Nja, jag tänker att varje enskilt land måste säkra upp sin hälso- och sjukvård och säkra upp sin överförskrivning. Det här är ett arbete som har tagit lång tid i Sverige och som vi vet kommer att ta lång tid i de här länderna, men samtidigt får det inte ta lika lång tid som för oss, säger Lena Hallengren.
Men om länderna inte lyckas med det?
– Jag vet inte exakt vilka försök som redan gjorts och vad som prövats, men vi kan inte tvinga alla länder att göra på ett sätt som vi tycker är bäst. Det måste vara ett konsensusbeslut och det gäller att övertyga de andra länderna i EU och ledningarna i dessa länder att det är så här man ska arbeta. Här har EU:s avgående hälsokommissionär Vytenis Andriukaiti uttryckligen sagt att man vill att Sverige ska fortsätta vara en engagerad och pådrivande part inom arbetet mot antibiotikaresistens.
Lena Hallengren påpekar att regeringen inte begränsar sitt internationella arbete i antibiotikaresistensfrågan till enbart Europa, utan även ingår i internationella samarbeten. Här lyfter socialministern särskilt fram Alliance of Champions som är ett internationellt nätverk för att motverka antimikrobiell resistens (AMR), inklusive antibiotikaresistens. Alliance of Champions bildades på initiativ av Sverige och Storbritannien vid WHO:s stora årliga möte, Världshälsoförsamlingen, 2015 och i dagsläget är 17 länder anslutna.
– Flera av de stora länderna är med och alla i nätverket vill ta “lead” på den här frågan om antimikrobiell resistens och bidra till att den lyfts in på FN-nivå, så jag skulle vilja säga att frågan verkligen är på agendan, säger Lena Hallengren.
– Det finns ju även ett egenintresse i att arbeta globalt. Dels för att bidra till att andra länder inte utvecklar resistenta bakterier som riskerar att drabba dem själva, men också för att minska risken för att samma bakterier kommer till Sverige. Allt hänger ihop.
Frågan om Sveriges globala engagemang inom antibiotikaresistensområdet diskuterades under ett heldagsmöte som Läkemedelsvärlden och Apotekarsocieteten arrangerade tidigare i år. Här kan du läsa en rapport från mötet och även se en inspelning av dagen för att ta del av mötet i efterhand.