Idag kan läkare och tandläkare rapportera läkemedelsbiverkningar till Läkemedelsverket. Dock finns sedan december 2001 ett EU-direktiv som föreslår att all sjukvårdspersonal ska få rätt att rapportera biverkningar. Det skulle då innefatta exempelvis sjuksköterskor och farmacevter. Läkemedelsverket är inte positivt inställd till detta och har inte heller ändrat sina rutiner. Samtidigt anser verket att för få biverkningar rapporteras.
Ulf Edstedt, vd
Läkemedelsindustriföreningen
Biverkningar som rapporteras måste innehålla sådana uppgifter att de kan utvärderas. Det är viktigt att undvika att det individuella fallet av en biverkan rapporteras till Läkemedelsverket från flera olika håll. Biverkningsrapporteringen för receptförskrivna läkemedel bör normalt göras av förskrivaren. Behov av kompletterande rapporteringsvägar kan finnas för egenvårdsläkemedel och naturläkemedel. Ett väl fungerande biverkningssystem är betydelsefullt för säkerhetsuppföljningen av läkemedel.
Mikael Hoffman, chef
Läkemedelsenheten, Östergötland
Vi behöver bättre biverkningsuppföljning! Idag rapporteras alldeles för få, och i viss utsträckning också biverkningar som inte behöver rapporteras. Men rapporter är bara signaler och måste värderas. Det kräver resurser och analysverktyg. Krypterad läkemedelsstatistik på individnivå skulle dramatiskt förbättra värderingen av biverkningsrapporter. Sjuksköterskor och farmacevter borde kunna rapportera biverkningar. Patientrapporter har ett värde men bör hanteras skilt från biverkningsregistrering.
Bo Holmberg, senior adviser
Apoteket AB
Det är en komplex fråga som nu diskuteras i många länder i Europa, föranlett av EU-direktivet. Även EMEA har fått propå om ökat engagemang på området och lär få ökade resurser för det. I Sverige kan man ställa sig frågan om allvarliga biverkningar slinker genom det skyddsnät, som finns. Då är det i första hand läkarna, som måste ta ökat ansvar. Sedan är det frågan om det är verkliga eller patientupplevda biverkningar och det är inte alltid lätt att avgöra vilket. Särskilt de senare upptäcks i stor utsträckning av sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal samt apotekspersonal och här finns behov av en ökad dialog med berörda läkare. Detta är ett bättre sätt en direktrapportering. Däremot bör Läkemedelsverket kanske bli mer intresserad av dessa erfarenheter och vad till exempel KILEN dokumenterar.
Lena Westin
Konsumentinstitutet Kilen
Säkerhetsfrågor rörande läkemedel är allt viktigare. Användningen av nya och dyrare läkemedel ökar, samtidigt ökar biverkningar, skador och sjukhusinläggningar orsakade av läkemedel. Ett bättre system än dagens för att upptäcka tidiga signaler på problem behövs. Läkare, vårdpersonal, farmaceuter, patienter, anhöriga rapporterar utifrån olika perspektiv som kompletterar varandra. Patienten är den som tar på sig risken och kostnaden för läkemedelsanvändningen och bör lyssnas på särskilt noga!
Berndt Nilsson, ordförande
Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO
Enligt min uppfattning bör all sjukvårdspersonal inklusive sjuksköterskor och farmacevter ha rätt att rapportera biverkningar. Detta beroende på att det är troligt att de lättare i samtal med patienten kan få information om misstänkta biverkningar än läkaren. Det mest demokratiska vore naturligtvis att alla, även brukaren hade den rätten, men då tror jag att hela systemet skulle falla sönder på grund av för många anmälningar som måste värderas.