Vem ska rädda biotech?

Framtiden såg ljus ut. I september 2008 hade Mohammed Homman haft sitt företag i tre år och det började gå bra. Han startade Vironova för att marknadsföra ett verktyg för bildtolkning av virus. Han hade då 19 anställda som i lokalerna i Stockholm också arbetade med att utveckla en läkemedelskandidat mot herpes. Entreprenören i honom var nöjd, planen var att genomföra en publik emission som skulle hämta in ytterligare 35 miljoner kronor från investerare till företaget. Kanske skulle han snart kunna trappa ner en smula efter år av hårt arbete. Men något kom i vägen.
– Vi tajmade börskraschen perfekt. Det vart tvärt nej från investerarna och istället för 35 miljoner skrapade vi ihop 1,2.
Vi fick oss en riktig örfil av finanskrisen, säger Mohammed Homman.
Hans historia är inte unik. Rapporter och statistik talar sitt tydliga språk: små life scienceföretag tillhör de som drabbats hårdast av lågkonjunkturen. De höga riskerna är inbyggda i branschen med lång tid från idé till godkänd produkt. Uppstartsfasen är lång och dyr och chansen att få färdigt den där produkten som ska ge avkastning är mikroskopisk. Att lifescience- och bioteknologisektorerna är vad som kallas kapitalintensiva gör den läskig till och med för riskkapitalister.
– Det var tufft för de här företagen redan under högkonjunkturen och betydligt svårare nu när riskaversionen är så stor. Ventureföretagen som satsar på den här typen av företag har en snitttid på tio år innan de säljer, på den tiden hinner inget företag få ut en produkt på marknaden, säger Marie Reinius, vd på Riskkapitalföreningen.
Enligt Marie Reinius har finanspendeln fastnat i ett upprätt läge och den ser inte ut att vara på väg att vända till företagens fördel än. Och det är inte bara branschföreträdare som menar att det råder tuffa tider. På EU-kommissionens kontor i Bryssel sitter svensken Tomas Jonsson och bevakar den europeiska life sciencebranschen. För två år sedan var han med och tog initiativ till en omfattande studie av hur bioläkemedelsföretagen har det med finansieringen. Den utfördes av Teknologisk Institut i Danmark och resultatet presenterades i en rapport i december förra året.
– Studien visar att de europeiska biotechföretagen inte har tillräcklig tillgång till riskkapital. Finanskrisen har haft en negativ inverkan och av de 87 små och medelstora företag som studerades uppgav över 40 procent att de behöver kapital under det kommande året för att kunna fortsätta utan nedskärningar, säger Tomas Jonsson.

I rapporten presenteras flera förslag på hur kapitaltillgången kan förbättras, bland annat bildandet av en ny europeisk innovationsfond för bioläkemedel uppbackad av både privata investerare och offentliga fonder. Ett annat är att förenkla nationella regler för att skapa en mer enhetlig europeisk riskkapitalmarknad. Dessutom är en av de viktigaste åtgärderna enligt rapporten att införa skattelättnader för innovativa företag och investerare. Även om skattelättnader och andra statsstöd i grunden inte tillåts av EU-fördragen finns undantag.  Just när det gäller life science föreslog kommissionen 2007 att EU-länderna skulle införa statsstöd för att främja till-växten i innovativa företag.
– Kommissionen anser att begränsat statsstöd till de här företagen kan ha en positiv effekt på deras tillväxt. Om life-scienceföretag får göra skatteavdrag kan de använda en större del av kapitalet till FoU vilket är livsviktigt, säger Tomas Jonsson.
Att genom skattetekniska förändringar underlätta för de små innovativa företagen och de som vill investera i dem menar både investerare och företrädare för branschen är en av de åtgärder som behövs för att brygga över glappet mellan idé och marknad. Just det glappet pekas ut som ett mörkt moln och en av de frågor som gör Mats Berggren, vd på branschorganisationen Sweden Bio, frustrerad.
– Vi är otroligt duktiga på att komma med idéer här i Sverige och har en bra struktur för att fånga upp dem och få forskare att starta små företag. Men när dessa ska omvandlas till vinstdrivande företag finns det en barriär. Det här är en ödesfråga för Sverige, vad ska vi göra när vi slutar tillverka bilar?

Den svenska regeringen har inte nappat på EU-kommissionens uppmaning att stimulera innovationsföretag. Ledorden är att inte rikta stadsstöd till icke-bärande företag. Men här spelar man dubbelt enligt Mats Berggren.
– Regeringen har infört ROT-avdrag och avdrag för hushållsnära tjänster, det är också riktade stöd. I princip alla länder i EU erbjuder olika typer av skattelättnader och stimulanser för små och medelstora innovationsföretag men inte Sverige, säger han.
Mohammed Homman fick, kort efter att han startat Vironova, ett erbjudande om att sälja sitt patent till ett annat företag för 350 miljoner kronor. Det var innan börsen dök och riskkapitalisterna låste in slantarna. När börskraschen var ett faktum återupptogs diskussionerna men nu var priset betydligt lägre. Inte heller nu blev det någon affär. Istället fortsatte Mohammed Homman att jaga investerare på som han uttrycker det alla möjliga och omöjliga ställen. Nu hade han ett företag där skulderna var större än tillgångarna. Halva personalstyrkan hade fått gå och de som jobbade kvar gick ner 20 procent i lön. I en sådan fas är det många företag som inte klarar sig. Vilket vissa menar på kan ge ett slags naturligt urval, där de bärkraftiga idéerna överlever.
– Något ligger det väl i det men samtidigt kan även bra företag med bra idéer ha otur med finansiärerna, säger Marie Reinius på Riskkapitalföreningen.
Några som inte drabbats lika hårt av finanskrisen är Karolinska Development. De satsar på en börsnotering 2010 och att de redan är etablerade och har en bred produktportfölj spelar enligt finanschefen Gunnar Casserstedt in.
– Men även vi har känt av krisen. Jag tror i allmänhet att det behövs frigöras mer kapital så att fler forskare kan ta sina idéer längre. Satsa mer på färre, säger han.

Gunnar Casserstedt lyfter fram ett problem som flera andra också pekar på. Det att Sverige saknar ett gemensamt forum att diskutera de här frågorna och en strategi för att konvertera innovationerna till företag som står på egna ben. Frågan landar mellan stolarna.
– Det är inte ens uppenbart vilket departement som har hand om den. Här är Finland ett bra exempel där regeringen nyligen antagit en nationell innovationsstrategi och har ett innovationsråd där näringsliv och det offentliga samarbetar, säger Mats Berggren som vill se mer liknande tänk i Sverige.
Elisabeth Thand Ringqvist, politiskt sakkunnig hos Maud Olofsson, menar i sin tur att regeringen satsat en hel del på småföretagen. Som exempel nämner hon nya uppdrag till Vinnova, Innovationsbron, SKL och Almi att jobba tillsammans för att stimulera kommersialisering och innovation, liksom tillsättandet av Delegationen för samarbete inom klinisk forskning.
– Skatten på företagen har generellt sänkts med över 45 miljarder. I höstens budgetproposition så beskrev regeringen att vi skulle tillsätta en företagsbeskattningsutredning som ska ser över vilka förändringar som kan behövas, säger hon.
Vironova tillhör en av överlevarna och med hjälp av privata investeringar och hårt arbete vände det till slut. Svininfluensan dök upp som en oväntad räddare i nöden och bidrog till att göra allmänhet och investerare medvetna om virus. Enligt Mohammed Homman handlar till syvende och sist de små företagens överlevnad inte bara på kapitaltillgång utan om att man som små-företagare måste förstå att det är tufft.
– Som entreprenör måste man hitta rätt investerare vid rätt tidpunkt och dessutom kunna förklara vad det är vi ska tjäna pengar på. Och framför allt är det ett hårt jobb, det tror jag många glömmer.