Tyrosinemi typ 1 (Ht-1) är en av de ovanliga, ärftliga sjukdomar som i Sverige upptäcks via den rutinmässiga PKU-analysen som genomförs på blodprov från alla spädbarn.
Symtombilden är varierande men alltid allvarlig och kan bestå av akut leversvikt, gradvis utveckling av levercirros, levercancer, njursvikt och porfyri.
Länge var den enda behandlingsmöjligheten en strikt diet där aminosyrorna tyrosin och fenylalanin utelämnades. På 1980-talet tillkom en ny möjlighet ? levertransplantation.
Sjukdomen orsakas av en defekt i enzymet FAH, som har en viktig roll i kroppens nedbrytning av tyrosin. När enzymet inte fungerar ansamlas ett antal reaktiva metaboliter, bland annat succinylaceton, som är ansvariga för den lever- och njurtoxicitet som sjukdomen innebär och hämmar den normala syntesen av hämoglobin.
Slumpmässig upptäckt
Läkemedlet nitisinon stoppar nedbrytningen av tyrosin ? och bildningen av reaktiva metaboliter hos patienterna ? på ett tidigt stadium via en enzymhämning. Substansen, som ursprungligen utvecklades som ett växtgift av brittiska Zeneca, testades på patienter för första gången 1991 med mycket positiva resultat.
Upptäckten av nitisinonets effekt är ett lysande exempel på en slumpmässig iakttagelse av något som man ursprungligen inte letade efter, i likhet med Alexander Flemings upptäckt av penicillinet. Detta brukar beskrivas med det engelska ordet serendipity. Idén att växtgiftet kanske kunde fungera mot Ht-1 var den svenska forskaren Sven Lindstedts.
En multicenterstudie, som fortfarande pågår, initierades vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och 1996 inlicensierade svenska Swedish Orphan läkemedlet.
Nitisinon har utan tvekan räddat många liv. Hos Ht-1-patienter under två års ålder som enbart behandlas med dietrestriktion, är i genomsnitt bara 29 procent i livet två år senare. Motsvarande siffra för patienter som fått nitisinon i kombination med dietrestriktioner är 88 procent.
Nitisinon utgör idag i praktiken förstahandsbehandling för patienter med Ht-1. EU-godkännandet är egentligen en formalitet eftersom i princip alla patienter i EU-området med sjuk-
domen redan får läkemedlet.
? Annars skulle de inte överleva. I Sverige rör det sig om ett tiotal patienter, säger John Stone, medicinsk chef på Swedish Orphan i Köpenhamn.