Läkemedelsverket har publicerat en behandlingsrekommendation för intravenös vätskebehandling av barn och skriver att behovet av den nya rekommendationen är stort.
Redan för flera år sedan slog barnsjukvården i Sverige larm till Läkemedelsverket om att intravenös vätskebehandling av barn inte alltid planeras och följs upp på ett patientsäkert sätt. Detta kan leda till att barn som får vätskebehandling på sjukhus, till exempel inför en operation, råkar ut för komplikationer.
– Bland riskerna finns låg halt av natrium i blodet, hyponatremi, vilket kan leda till hjärnödem och risk för allvarliga symtom och död, säger Ninna Gullberg, utredare på Läkemedelsverket.
Barn är känsligare än vuxna för sådan påverkan på hjärnan eftersom hjärnan hos barn är större i förhållande till skallen än hos vuxna.
I fjol kom den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA med rekommendationer om förändringar i produktinformationen om vissa vätskelösningar. Detta efter rapporter om dödsfall i samband med intravenös vätskebehandling.
I november 2017 arrangerade sedan Läkemedelsverket ett expertmöte som nu utmynnat i en behandlingsrekommendation för att öka kunskapen i vården om vätskebehandling till barn.
Huvudbudskapet är att intravenös vätskebehandling alltid måste ses som en aktiv åtgärd som fortlöpande behöver individualiseras, övervakas och omprövas.
”Intravenösa vätskor är läkemedel och vätskebehandling ska ske på samma sätt som vid annan medicinsk behandling”, skriver Läkemedelsverket.
För att minska risken för allvarlig hyponatremi rekommenderas i första hand lösningar med en natriumhalt på 130–154 mmol/l. Rekommendationerna säger också att det är bättre att välja oral eller enteral behandling än infusionsbehandling till barn om det går.
