Regeringen vill att patienterna ska betala mer själva för sina läkemedel. Just nu är förslaget att ändra maxbeloppet i högkostnadsskyddet från 2 900 kronor till 3 800 kronor per år ute på remiss.
Nu går Sveriges kommuner och regioner, SKR, ut och varnar för konsekvenserna av ett ändrat högkostnadsskydd.
SKR ser tydliga risker, såväl hälsomässiga som fördelningspolitiska, med förslaget.
– Det finns risker med att föra över kostnaderna för läkemedel på de som är i behov av dem. Staten behöver hålla koll på utvecklingen där, och det gäller särskilt de som kan få svårt att ha råd med sina läkemedel – kommer de sluta hämta ut sin medicin nu? Det måste vi ha koll på, säger Anna-Lena Hogerud, ordförande i SKR:s sjukvårdsdelegation, ett pressmeddelande.
Protester mot sämre högkostnadsskydd
Förslaget att öka maxtaket för patienternas egenavgiften med 900 kronor per år har fått mycket kritik. Som Läkemedelsvärlden rapporterade förra veckan går 27 pensionärs- och patientorganisationer till samlad protest för att försöka stoppa avgiftshöjningen. Dessutom har ovanligt många privatpersoner skickat in spontana remissvar för att kritisera förslaget, något Läkemedelsvärlden var först med att skriva om.
Även apoteksanställda är oroade över ett försämrat högkostnadsskydd, som Läkemedelsvärlden berättat. Redan idag möter två tredjedelar av de apoteksanställda minst en gång i veckan kunder som avstår från att hämta ut sina läkemedel av ekonomiska skäl. Det visar en ny enkätundersökning som Sveriges apoteksförening låtit göra.
Dessutom framför Region Gävleborg tydlig kritik mot förslaget i sitt remissyttrande. Regionen efterlyser en bättre konsekvensanalys.
Ser risker med ändrat högkostnadsskydd
Nu sällar sig alltså tungviktaren SKR till kritikerkören.
I sitt remissvar varnar SKR för riskerna med förslaget. Förändringen av högkostnadsskyddet kan ha svårförutsägbara och sannolikt negativa konsekvenser, framhåller organisationen.
Framförallt varnar SKR för de konsekvenser ökade kostnaderna för läkemedel kan få för enskilda, i synnerhet personer med lägre betalningsförmåga. Därför är det särskilt angeläget att följa upp hur förändringen påverkar uthämtningen av läkemedel, argumenterar SKR.
Konsekvenserna behöver följas upp noggrant och strukturerat, tycker organisationen som vill att Socialstyrelsen får ett sådant uppdrag.
Konsekvenserna svåra att förutsäga
SKR framhåller att Socialstyrelsen inte bara bör analysera konsekvenserna av att maxbeloppet höjs med 900 kronor per år. Socialstyrelsen behöver också analysera effekten av att patienterna får bära en högre andel av kostnaderna innan högkostnadsskyddet träder in.
Enligt regeringens förslag ska patienten betala hela kostnaden – alltså utan någon subvention alls – upp till 2000 kronor. Idag är beloppet 1 450 kronor.
Därefter framhåller organisationen att det också är viktigt att analysera hur förändringen av att det första trappsteget, alltså när högkostnadsskyddet börjar träda in, slår. Enligt regeringens förslag ska patientens egenavgift i det första trappsteget höjas från 50 procent till 75 procent.
Enligt SKR är konsekvenserna av höjt belopp innan högkostnadsskyddet träder och ett högre första trappsteg de mest svårförutsägbara.
Större kostnader för regioner och kommuner
SKR ser även risker för sina medlemmar, kommuner och regioner.
Om individer med ansträngd ekonomi inte hämtar ut sina läkemedel kan det leda till ökad sjuklighet. Vilket i sin tur ökar regionerna och kommunernas kostnader.
Enligt regeringens förslag innebär ett förändrat högkostnadsskydd 60 miljoner i ökade kostnader för kommunerna. SKR betonar att storleken på kostnadsökningen är svårförutsägbar och vill att även detta följs upp.
Kommunerna kan få ökade kostnader för ekonomiskt bistånd, framhåller SKR. Om patienter avstår från sina läkemedel för att de har svårt att betala dem kan det dessutom leda till ökat behov av stöd och krav på snabba sociala insatser från kommunerna. Även det ökar kommunernas kostnader.
Vårdkostnaderna riskerar öka
Också regionerna riskerar att påverkas negativt av förändringen, påpekar SKR.
Om färre människor hämtar ut sina läkemedel kan det exempelvis leda till att viktig förebyggande läkemedelsbehandling inte fungerar som det var tänkt. Det i sin kan leda till högre vårdkostnader för vissa sjukdomar, varnar SKR.
Varnar för hamstringsvåg
SKR varnar också för hamstring av läkemedel ”eftersom förändringen kommer ha så påtaglig betydelse för den enskildes kostnader”.
Regeringen föreslår att förändringen träder i kraft 1 juli i år. Organisationen ser risken för hamstring innan regeländringen träder i kraft som “sannolik”. Incitamenten att utnyttja det nuvarande system är tydliga, skriver SKR.
Hamstring leder till stor belastning på apoteken, påpekar organisationen. Vidare skriver SKR att det även ökar belastningen på sjukvården i viss mån, eftersom att fler patienter kommer att vilja förnya sina recept.
SKR skriver: Mest allvarligt är om hamstring leder till ytterligare problem med bristsituationer som är mycket resurskrävande för hälso- och sjukvården och riskfylld för patienterna.
Dessutom behöver apoteken kunna erbjuda enkla och väl utformade lösningar för delbetalning, som är anpassade till den nya nivån på högkostnadsskyddet.
