Klimatförändringarna ökar risken för smittsamma sjukdomar och kan också leda till en ökad antibiotikaresistens. En del av lösningen på problemen är nya vacciner och antibiotika. Det skriver Region Stockholm i en ny rapport.
– Klimatförändringarna sker gradvis men det är viktigt att åtgärder sätts in redan nu. Vi hoppas att den här rapporten kan bli ett kunskapsunderlag till kommande handlingsplaner och beslut, säger Helena Ramström, apotekare och en av författarna till rapporten.
Nya vacciner en del av lösningen
En ökning av den globala medeltemperaturen innebär en ökad risk för sjukdomar som sprids med fästingar och myggor, så kallade vektorburna sjukdomar. Ökningen innebär även en ökad risk för vatten- och livsmedelsburna infektioner.
Den nu aktuella rapporten har gjorts på ett politiskt uppdrag, och baseras på rapporter från svenska myndigheter samt vetenskapliga artiklar från Sverige och andra europeiska länder. Syftet har varit att identifiera möjliga förändringar av ett sjukdomspanorama som orsakas av framtida klimatförändringar samt att urskilja ett tillhörande läkemedelsbehov.
I rapporten har författarna identifierat tre läkemedelsbehov. Dessa är läkemedel mot vanliga folksjukdomar som bland annat luftvägssjukdomar, hjärtkärlsjukdomar, allergiska besvär, hudcancer och psykiska sjukdomar. De andra två läkemedelsbehoven gäller nya antibiotika och nya vacciner.
– Att ta fram nya läkemedel är svårt och tar lång tid. Det vi har sett nu med utvecklingen av vacciner mot covid-19 är exceptionellt. Vanligtvis tar det 10 till 15 år att få fram ett vaccin, säger Helena Ramström.
Klimatförändringarna ökar risken för borrelia
Borrelia, som sprids via fästingar, är en av de sjukdomar som har visat sig ha störst risk för ökning vid klimatförändringarna. Hög förekomst av fästingburna sjukdomar i Sverige är kopplade till milda vintrar och fuktiga, varma somrar.
– Det finns i dag inget vaccin mot borrelia men kanske kan man snabba på processen. Jag hoppas att man kan dra fördel av erfarenheterna från framtagandet av vacciner mot covid-19 även för andra sjukdomar, säger Helena Ramström.
Några andra sjukdomar som tas upp i rapporten som skulle kunna innebära en ökad risk utifrån klimatförändringar är zikavirusinfektion, chikungunyavirusinfektion och denguefeber. Författarna har dock inte gjort någon riskvärdering för dessa sjukdomar utifrån klimatförändringar i Sverige. Fall av lokalt överförd chikungunya och dengue dyker upp allt oftare i kontinentala Europa.
Mot zikaviruset finns inget vaccin alls. Det finns heller inget vaccin mot chikungunya, men ett nytt lovande vaccin har utvecklats och testas för närvarande. Mot denguefeber finns ett vaccin, men det har en begränsad skyddseffekt.
I rapporten redovisas även att det kan finnas ett ökat läkemedelsbehov mot vattenburna infektioner som till exempel algtoxinförgiftning och badsårsfeber samt livsmedelsburna infektioner som campylobakter och kryptosporidier.
Bidrar till ökad antibiotikaresistens
Med en ökning av smittsamma sjukdomar ökar användandet av antibiotika, och därmed även antibiotikaresistensen.
– Antibiotikaresistens är redan ett jättestort problem och klimatförändringarna innebär alltså att resistensproblematiken kan öka ytterligare, säger Helena Ramström.
Antibiotikaresistensen orsakas också av att läkemedelsrester kommer ut i miljön vid tillverkning och användning. Dessutom har forskning visat att resistensen ökar med en högre vattentemperatur.
– För att minska mängden läkemedel som kommer ut i våra vatten vid användning behövs en uppgradering av avloppsreningsverken. De är från början inte byggda för att klara av att rena vattnet från läkemedelsrester, säger Helena Ramström.
I slutet av november var rapporten uppe i vårdens kunskapsstyrningsnämnd i Region Stockholm, och Helena Ramström hoppas att den ska kunna vara till hjälp för framtida arbete.
– Vi önskar att rapporten ska kunna bidra till att öka fokus och kunskap inom området så att detta perspektiv finns med i vårt kommande arbete och i våra prioriteringar i regionen, säger hon.
