Om en vecka, måndag 29 maj, medverkar Sveriges AMR-ambassadör Malin Grape vid ett frukostmöte som Läkemedelsvärlden och Apotekarsocieteten bjuder in till. Men vi på LmV kunde inte hålla oss, utan försnackade lite med Malin.
För drygt ett år sedan lämnade hon Folkhälsomyndigheten och flyttade in på socialdepartementet. Den dåvarande regeringen hade utnämnt Malin Grape till Sveriges ambassadör för arbetet mot antimikrobiell resistens, AMR. En huvuduppgift skulle bli att vara med och lyfta AMR-frågorna under Sveriges EU-ordförandeskap januari-juni 2023.
Fullt upp för AMR-ambassadören
Med en månad kvar av det svenska ordförandeskapet har Malin Grape nu extra bråda dagar. Det gäller att få så mycket som möjligt klart på hennes område innan nästa ordförandeland, Spanien, tar över 1 juli.
– Nu ligger vi i. Vi vill bland annat gärna få medlemsländernas förhandlingar om kommissionens nya förslag till rådsrekommendationer om AMR klara under Sveriges ordförandeskap, berättar hon för Läkemedelsvärlden
Har EU-ordförandeskapet gett AMR-frågorna den skjuts som du hade hoppats?
– Ja, jag tycker att vi har haft stora möjligheter att lyfta de frågorna. Bland annat vid ett högnivåmöte som socialminister Jakob Forssmed stod värd för.
– Vi har haft särskilt fokus på två områden. Dels hur EU kan bidra i det globala arbetet mot AMR. Och dels hur EU-länderna kan arbeta för en säkrare tillgång till antibiotika, både befintliga och nya. Det har varit väldigt intressanta diskussioner.
Knepigt läge för AMR-arbetet i världen
Du är världens första AMR-ambassadör – vad har du mött för reaktioner på denna roll från andra länder?
– Sveriges initiativ att tillsätta en särskild ambassadör för arbetet mot AMR verkar ha väckt stort intresse i andra länder. Jag vet också att några länder diskuterar att följa vårt exempel. Det är väldigt roligt. Jag vill gärna ha kollegor!
Hur ser du på det politiska läget just nu för arbetet mot antibiotikaresistens och annan antimikrobiell resistens i världen?
– Bilden är sammansatt för närvarande. Covid-19-pandemin fick AMR att tillfälligt mer eller mindre försvinna från den politiska agendan. Men samtidigt har pandemin också underlättat AMR-arbetet genom att skapa en större förståelse för smittsamma sjukdomar som hälsohot och hur ojämlikt hälsokriser drabbar.
– Ett nytt problem är dock att kriget i Europa, energikris och livsmedelskris gör att intresset för hälsofrågor sjunker. Nu måste vi återta intresset för AMR-frågorna och visa vad det kostar i liv och ekonomi om vi inte lyckas bättre med att motverka resistensutvecklingen.