– Framtiden är delvis redan här, till exempel med de cancerläkemedel vi har idag. Det sa sjukvårdsminister Gabriel Wikström som var den förste talaren på årets Läkemedelsriksdag.
En stor och svår fråga, som både Gabriel Wikström och dagens andra talare, EMA:s chef Guido Rasi berörde, är hur dessa nya läkemedel ska värdesättas.
Nya cancerläkemedel kan komma att göra cancersjukdomar som idag innebär en dödsdom, till kroniska sjukdomar. Men de kommer samtidigt innebära enorma påfrestningar på hälso- och sjukvårdsbudgeterna i alla länder.
– Tack för den enkla, lilla frågan, sa Gabriel Wikström ironiskt, när han tillfrågades av EMA:s tidigare svenska chef, Thomas Lönngren, om hur han tänkte sig lösa det. Men han blev snabbt allvarlig och förklarade att han såg hoppfullt på det, även om han inte sitter inne med några säkra svar.
– När det gällde läkemedel för Hepatit C trodde många att det skulle stjälpa våra system, sa Gabriel Wikström. Men i Sverige hittade vi en lösning som många andra sett med avundsjuka på.
Gabriel Wikström fortsatte med att säga att lösningarna kanske inte kommer att vara ideala, eller uppfylla alla kriterier. Men det kommer vara lösningar som det går att enas kring, och som kommer att vara good enough.
Gabriel Wikström betonade också i sitt tal allvaret i situationen med antibiotikaresistens.
– Om vi inte löser det problemet, kan de nya fantastiska cancerläkemedlen komma att vara värdelösa, sa han, och förklarade att man inte kan se antibiotikan som ett bland många läkemedel.
– Antibiotikan är infrastrukturen för att de andra läkemedlen ska kunna användas, sa han, och påpekade också att man på ett bättre sätt borde kunna dra nytta av forskningen kring antibiotika även inom andra läkemedelsfält.
EMA:s chef Guido Rasi talade om den andra stora utmaningen: Hur vi kan göra nya läkemedel tillgängliga för patienter så snabbt som möjligt. Det finns stor förbättringspotential inom dagens system, och ett stort arbete läggs också ner på att effektivisera utvecklings- och godkännandeprocesser av läkemedel.
– Ingen patient ska behöva ingå i en klinisk studie i onödan, slog Guido Rasi fast. Produkter utan framtid måste därför stoppas tidigt, och produkter som kan bli färdiga läkemedel, till nytta för patienter, måste vi göra vägen för så smidig som möjligt.
Guido Rasi fick frågan av moderator och chefredaktör för Läkemedelsvärlden.se, Ingrid Helander:
– Om du ser framåt, vilka genombrott kan vi vänta utöver cancerläkemedel?
– Vi hoppas på fältet med kroniska sjukdomar, svarade Guido Rasi. Reumatiska sjukdomar till exempel. För alla sjukdomar där immunologi spelar en roll kan vi vänta oss stora framsteg. Det hoppas jag i alla fall. Och för antibiotika förstås, lade han till.
Läkemedelsriksdagen är ett årligt återkommande evenemang som initierats av en rad myndigheter: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV).
Syftet med Läkemedelsriksdagen är att skapa ett forum för diskussion och debatt med viktiga aktörer på läkemedelsområdet. Det arrangeras av Läkemedelsakademin.
