?Vår uppgift blir inte att hålla nere läkemedelskostnaderna?

Osäkerheten kring den nya Läkemedelsförmånsnämnden är stor och många frågor som direkt berör dess arbete är alltjämt föremål för statliga utredningar. Vad gäller prissättningen av läkemedel inom förmånen börjar nämnden att jobba i RFV:s hjulspår, men snart kan man vara tvungna att tänka om.

22 aug 2002, kl 12:51
0

Annons

Den nya Läkemedelsförmånsnämnden (LMFN), med ansvar för såväl subventionerings- som prisregleringsbeslut för läkemedel, ska starta sin verksamhet den 1 oktober. Myndigheten kommer att flytta in i lokaler på Sundbybergsvägen 1 i södra Solna.
En rad frågor som direkt kommer att påverka nämndens kärnverksamhet befinner sig under statlig utredning och man kan fråga sig om timingen från regering och departement varit den bästa.
? Visst hade det varit en fördel om dessa frågor varit utklarade innan vi börjar, säger Ann-Christin Tauberman, generaldirektör för LMFN.


Räknar med få sätta marginal


En av dessa utredningar genomlyser läkemedelsprissättningens framtida former och genomförs av en grupp inom Regeringskansliet under ledning av departementsrådet Anders Blanck. Gruppens betänkande ska vara klart 30 september ? en dag innan LMFN ska börja arbeta.
? Arbetsgruppen har fått ett ganska öppet mandat och vad man kommer fram till påverkar i högsta grad vårt arbete. Vi kommer att tillämpa samma principer för prissättningen som idag till att börja med, men om arbetsgruppen vill ha stora förändringar jämfört med dagens ordning kan vi tvingas göra en kursomsvängning relativt tidigt, säger Ann-Christin Tauberman.
Statens avtal med Apoteket är som bäst föremål för översyn (se LV 6/02). Tidigare har företagets handelsmarginal beslutats av Riksförsäkringsverket, men frågan var denna uppgift hamnar i framtiden ligger nu obesvarad på ?prisgruppens? bord.
? Vi räknar med att få denna arbetsuppgift, säger Ann-Christin Tauberman.
Utöver detta tillsattes i mars en statlig utredning av medicinsk och ekonomisk uppföljning inom läkemedelsområdet ledd av Leif Ekberg.
Regeringen ska dessutom enligt propositionen initiera en översyn över förbrukningsartiklarnas status inom läkemedelsförmånen, och man har gett Läkemedelsverket i uppdrag att se över läkemedels miljöpåverkan och hur denna kan minimeras. Samtliga dessa utredningar berör i olika grad nämndens verksamhetsområden.


Inte sänka läkemedelsnotan


Den nya lagstiftningen träder i kraft samma dag som nämnden börjar arbeta och nämnden måste kunna vara i stånd att fatta beslut tämligen omgående.
? Så fort ledamöterna är utsedda kommer jag att sammankalla dem till ett internat för samtal om vilka bedömningskriterier som ska tillämpas för subventionering, säger Ann-Christin Tauberman.
Frågan om dessa kriterier tilldrar sig av naturliga skäl stort intresse bland läkemedelssveriges aktörer. I propositionen i våras tecknades huvudlinjerna ? stor vikt ska fästas vid parametrar som kostnadseffektivitet och marginalnytta ? men det åligger LMFN att utarbeta praxis på området.
? Vår uppgift kommer inte att vara att hålla nere läkemedelskostnaderna utan att se till att skattekronorna används så kostnadseffektivt som möjligt, säger Ann-Christin Tauberman.
Vid starten kommer myndigheten att ha ett tjugotal anställda på tjänstemannanivån. Tio av dessa kommer från Riksförsäkringsverkets läkemedelsenhet.
? Dessa farmacevter, ekonomer med flera utgör en gedigen kompetensbas för myndigheten, säger Ann-Christin Tauberman.
I övrigt rekryteras nu för fullt den ?overheadpersonal? som behövs på varje myndighet; ekonomiadministratörer, jurister, informatörer med flera.
Regeringen hade vid denna upplagas pressläggning fortfarande inte utsett nämndens ledamöter. Förutom en ordförande ska fyra av dessa hämtas från landstingen (sannolikt åtminstone delvis läkemedelsexperter från förskrivarledet, exempelvis läkemedelskommittéordföranden), fyra från myndigheter och andra aktörer med kunskap inom läkemedelsområdet samt två lekmän från patient- och pensionärsorganisationer.
Enligt vad Läkemedelsvärlden erfar tillfrågades samtliga tilltänkta ledamöter och ersättare redan innan sommaren, men alla hann inte svara och därför hann regeringen inte heller fatta beslut före semestertiden.

Beslut fattas nu istället tidigast vid regeringssammanträdet den 22 augusti. Anna-Märta Stenberg, sekreterare i organisationskommittén och blivande chefsjurist i nämnden, ger uttryck för en viss frustration över att tillsättningen av ledamöterna dragit ut på tiden.
? Tillsättningen kan tänkas vara problematisk eftersom de ledande läkemedelsexperterna i landet redan är hårt arbetsbelastade.


Två spår för gamla läkemedel


Nämndens digra arbete i form av genomgångar och subventioneringsbedömningar av äldre läkemedel kommer enligt Ann-Christin Tauberman att ta 4-5 år och ske enligt två parallella spår.
? Dels kommer det att ske i samband med nya ansökningar, då man i anslutning till det nya medlet även kan ta upp äldre inom samma terapiområde, och dels kommer det att ske enligt ett löpande schema.
Organisationskommittén överlämnade den 14 juni en rapport till regeringen, som bland annat innehåller förslag till instruktioner om hur nämnden ska arbeta. Innan en slutlig förordning antas ska dock instruktionerna beredas på Socialdepartementet.
I förslaget anges bland annat att nämnden är beslutsför när ordföranden och minst hälften av ledamöterna är närvarande. Generaldirektören ska delta vid nämndens möten men har inte beslutsrätt. Det har inte heller de specialexperter som kan adjungeras till nämnden i vissa ärenden. Brådskande ärenden ska enligt förslaget kunna avgöras genom utväxling av meddelanden mellan ordföranden och minst hälften av ledamöterna, men om detta inte kan tillämpas har ordföranden egen beslutsrätt.