Man räknar med att var tredje person i Sverige någon gång under sin livstid kommer att drabbas av en cancersjukdom. Den främsta förklaringen är att vi lever allt längre. Två tredjedelar av de drabbade är över 65 år när diagnosen ställs.
Även om ökningen blir betydligt måttligare om man korrigerar för en åldrande befolkning, så har cancersjukdomar blivit vanligare i Sverige även bortsett från den ökande medellivslängden.
Drygt 20 000 personer om året har på senare tid avlidit i en cancersjukdom. Det är därmed den näst vanligaste dödsorsaken efter hjärtkärlsjukdomar, som orsakade drygt 42 000 döds-
fall 2002.
Däremot har prognosen vid cancer blivit allt bättre, även om den varierar kraftigt för de olika cancersjukdomarna. På drygt trettio år har den relativa tioårsöverlevnaden mer än fördubblats för män, från 21 procent 1970 till knappt 48 procent idag. För kvinnor har den förbättrats med drygt en tredjedel, från 34 till 56 procent (Den relativa tioårsöverlevnaden visar hur stor andel cancerpatienter som överlever tio år eller mer efter diagnos jämfört med den svenska normalbefolkningen i motsvarande ålder).
– Den viktigaste generella förklaringen till bättre överlevnad tror jag faktiskt är tidig upptäckt. Men förstås också förbättrade behandlingsmetoder, där operation kombinerad med strålning är det som räddar flest liv, säger Bengt Westermark, professor i tumörbiologi vid Uppsala universitet.
Att livmoderhalscancer till exempel minskat med hälften sedan början av 1970-talet i Sverige anses främst bero på att man med cervixscreening tidigt upptäcker och kan behandla förstadier till sjukdomen.
– Den förbättrade överlevnaden vid kolorektal cancer beror framför allt på bättre operationsmetoder och strålbehandling. De bättre resultaten vid bröstcancer är en kombination av det och adjuvant behandling med tamoxifen, säger Bengt Westermark.
– Den goda prognosen för testikelcancer, där tioårsöverlevnaden idag räknas som drygt 96-procentig, tillskrivs upptäckten att cisplatin har god effekt mot sjukdomen.
Livsstilen förklarar det mesta
Man kan säga att all cancer är genetisk, eftersom det krävs förändringar av arvsanlagen för att cancer ska uppstå. Men förändringarna av arvsanlagen är i regel förvärvade under livstiden. Bara en tiondel av all cancer betecknas som ärftlig.
– Idag har vi så mycket information att vi faktiskt vet att också cancer har med livsstil att göra.
– Folkslag som flyttat från en kontinent till en annan erövrar efter någon generation samma cancerpanorama som befolkningen dit man flyttat.
Bengt Westermark exemplifierar med den japanska grupp som kom till Kalifornien och nu drabbas av amerikanska tumörsjukdomar som bröst- och koloncancer.
– Västerlandet är exceptionellt när det gäller just bröstcancer och cancer i tarmen. Det är så att säga "våra" cancersjukdomar.
Medan skillnaden i ändtarmscancer fram för allt förklaras med skillnad i kost; män i Danmark har till exempel 20 gånger högre risk att drabbas än män i Niger i Afrika, är förklaringarna till skillnaden i förekomst av bröstcancer osäkrare.
– Men man tror ju faktiskt att hormonbehandling av kvinnor i klimakteriet i västvärlden är en av förklaringarna. Och nu när den minskar kommer incidensen att gå ned, gissar man.
Jämför man cancersjukdomars incidens är det slående, på ett mycket generellt plan, påpekar Bengt Westermark, att medan de vanligaste cancersjukdomarna i väst är livsstilsrelaterade är det infektioner som ligger bakom cancerutvecklingen i fattigare länder.
Livmoderhalscancer som idag är ovanlig i Europa räknas som en av de vanligaste cancerformerna globalt och drabbar varje år cirka en halv miljon kvinnor.
– I tredje världen har man inte den tidiga upptäckt vi har, men nog så mycket HPV-virus som anses ha stor betydelse för uppkomsten av sjukdomen.
Levercancer orsakad av hepatit-B virus är också en relativt vanlig cancerform i Sydostasien och stora delar av Afrika, medan den är ovanlig i Europa.
Och upp till hälften av all magsäckscancer, en av de vanligaste cancersjukdomarna i världen, orsakas, anser man, av bakterien Helicobacter pylori.
I fattiga länder räknar man med att en majoritet av befolkningen är infekterad med bakterien, vilket anses bidra till att magsäckscancer globalt är en av de vanligaste cancersjukdomarna. Cirka 900 000 människor insjuknar varje år. Men i Västeuropa har den här cancerformen minskat.
Minskningen tillskrivs främst att vi idag äter betydligt mindre konserverad och nedsaltad mat som också anses bidra till cancerformen.
"Väldig paradox"
Den största "killern" globalt, och fortfarande också i Sverige, är lungcancer, påpekar Bengt Westermark.
Drygt 3 000 dog av lungcancer i Sverige 2002, knappt 1 500 av bröstcancer och 2 300 av prostatacancer. Varje år insjuknar en och en kvarts miljon människor i cancerformen i hela världen.
– Det är det som är så anmärkningsvärt, att den cancerform som man har bäst kläm på hur man ska förebygga är den som skördar flest offer. Det är på något sätt en väldig paradox. Om vi utrotade rökningen skulle det vara en ovanlig tumörform.
Förbättringen i överlevnad är också mycket måttlig om ens någon alls, säger Bengt Westermark. Skälen till det är bland annat att sjukdomen ofta upptäcks i ett sent stadium, eftersom symtomen är diffusa och att det inte finns någon metod för screening.
– Men det är också så att tumörernas biologi i stort sett bestämmer utfallet av behandling. En del tumörer är strålkänsliga, men det är inte de här tumörerna.
I utvecklingsländerna där tobaksrökningen fortfarande ökar kraftigt räknar man med att miljontals människor kommer att drabbas av sjukdomen om några årtionden.