Nya siffror från Läkemedelsverket visar att trenden med ökande restsituationer fortsätter. Från och med 1 januari till 30 september 2022 hade antalet restanmälda förpackningar redan passerat det totala antalet för hela 2021. Johan Andersson, som är enhetschef på Läkemedelsverket, ser ingen ljusning på problemet inom den närmsta tiden.
– Jag tror tyvärr inte att det kommer att ske några snabba förändringar. Vi kommer att se en fortsatt ökning av restsituationer och vi, tillsammans med andra aktörer, måste fortsätta att utveckla arbetet med att hantera och förebygga dessa, säger han.
Han framhåller att en viktig del är att patienter har en egen beredskap med ett lager med läkemedel för en viss tid hemma.
– Man ska inte vänta till sista sekund med att hämta ut ett läkemedel som man behöver. För vissa sjukdomar lämpar det sig inte att ha en månads läkemedel hemma, men i de allra flesta fall går det. Om man har det så finns det mer utrymme att jobba med problematiken.
Brist på epilepsiläkemedel extra bekymmersam
Av det totala antalet läkemedelsförpackningar är det just nu 3,1 procent som är restanmälda. Det motsvarar 524 stycken. Enligt Läkemedelsverket är detta trots allt en relativt liten andel. Läkemedel för nervsystemet, mag-tarmkanalen och för hjärtat är de läkemedelsgrupper som har allra flest restanmälningar.
När det uppstår en restsituation finns det i majoriteten av fallen alternativa läkemedel att byta till. Men en läkemedelsgrupp som det just nu råder brist på och som är extra bekymmersam eftersom de inte är utbytbara är epilepsiläkemedel.
– Det går bara inte att byta ett epilepsiläkemedel mot ett annat eftersom de är noga utprovade och i de flesta fall inte utbytbara. Det här är ett mycket stort problem för både patienter och vården och är den läkemedelsgrupp som vi tittar allra mest på just nu, säger Johan Andersson.
Kriget i Ukraina påverkar restsituationer
En av anledningarna till att restsituationerna ökar i år jämfört med i fjol är det rådande världsläget med bland annat krig i Ukraina.
– Grundproblematiken med komplexa försäljningskedjor är ju fortfarande kvar, men det rådande världsläget har en extra påverkan just nu. Det vore konstigt om det inte hade det, säger Johan Andersson.
Han framhåller flera saker som pågår just nu som är särskilt viktiga för att förändra situationen. Det är bland annat ett förslag om obligatorisk lagerhållning som utredaren Åsa Kullgren kommit med i sin utredning om vårdens beredskap. Hon lyfter där bland annat att företagen bör ha en lagerhållning på minst sex månaders normalkonsumtion.
Ett annat positivt arbete är enligt Johan Andersson att Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket ska se över takprissystemet för utbytbara läkemedel inom läkemedelsförmånerna.
– Vi vet att priset på läkemedel påverkar tillgängligheten. Med stigande inflation, höjda energi- och fraktpriser samt utmaningar med växelkurser, så äts marginalerna upp. I vissa fall kan då kostnaderna för att tillverka ett läkemedel bli högre än takpriset, vilket gör att ingen vill tillhandahålla produkten, säger han.
Även Läkemedelsverket jobbar kontinuerligt med frågan om restsituationer och har flera olika regeringsuppdrag inom området. Det pågår också mycket arbete på europeisk nivå.
– Vi har arbetat intensivt med denna problematik under de senaste åren med bättre samverkan och informationsgivning. Men vi vill ju kunna göra mer och hoppas på fler uppdrag och resurser inom området. Vi vill exempelvis få bygga det system för bättre koll på lagerstatus som vi just nu tar fram en plan för och vi vill gärna titta in ytterligare på hur fördelning och omfördelning av läkemedel kan göras smidigare vid en bristsituation.
