Trots decennier av intensiv forskning om diabeteskomplikationer är de bakomliggande mekanismerna ännu inte helt kända. Ni har valt att rikta in er på de som inte drabbas av komplikationer, varför?
– Eftersom det inte finns någon fullständig förklaring hittills kanske naturen själv kan svara på frågan varför vissa patienter inte får några komplikationer. Idag finns det ungefär 12?000 personer i Sverige som haft diabetes i mer än 30 år och det finns drygt 1?600 diabetiker som har fyllt 50 år. Ungefär hälften av dessa så kallade diabetesveteraner har inga kända följdsjukdomar och vi vill ta reda på vad det är som skyddar dem.
Vilka komplikationer är det fråga om?
– Majoriteten av alla diabetiker får med tiden allvarliga eller dödliga följdsjukdomar. Risken att dö i hjärt-kärlsjukdomar är två till tre gånger högre än för icke-diabetiker. Också de små blodkärlen i kroppen skadas och efter bara tio år med diabetes har 70 procent någon form av njurskada som kan utvecklas till njursvikt och lika många drabbas av ögonkomplikationer. En del av dem riskerar grav synnedsättning och två procent blir blinda.
Vad är orsaken till det?
– Det beror på att inlagringen av blodglukos gör att blodkärlen och andra organ i kroppen blir stela. Man kan säga att det påminner om ett för tidigt biologiskt åldrande.
Hur är studien upplagd?
– Studien startade med en förundersökning i Skåne på patienter som haft diabetes i 30 år eller mer. I ett senare skede ska patienter från hela landet rekryteras. Patienterna ska jämföras med diabetiker som drabbats av allvarliga komplikationer trots att de bara haft diabetes i 15 år eller mindre. Anledningen till att vi satte gränsen vid 30 år är att den som har klarat sig så lång tid med diabetes utan att drabbas av följdsjukdomar troligen inte kommer att drabbas i ett senare skede heller.
Vad kommer ni att fråga deltagarna om? En god kontroll av blodglukos och andra riskfaktorer måste väl påverka risken.
– Ja, därför kommer vi att matcha personer med samma glukoskontroll och titta på varför en del får komplikationer och andra inte. Vi kommer att fråga patienterna hur ofta de mäter sitt glukosvärde eftersom det är ett bra mått på hur bra kontroll de har på sin diabetes. Flera studier har visat att de som kontrollerar sitt blodsocker ofta också är bättre behandlade.
– Patienterna kommer även att få svara på frågor om kost, livsstil, social bakgrund och andra sjukdomar. Vi ska också ta olika prover och det gäller även släktingar till försökspersonerna.
Har du någon teori om vad ni kommer att hitta?
– Det jag är intresserad av är att se om det finns ett genetiskt samband. Hypotesen baseras på att det finns gemensamma faktorer som är kopplade till livslängden i en population. Det innebär att det finns skyddande faktorer som gör att vi lever längre utan allvarliga sjukdomar och som reglerar olika metabola parametrar i kroppen. Vår teori är att det kan vara samma faktorer som gör att vissa diabetiker inte får allvarliga komplikationer trots att de haft sjukdomen länge.
Hur går ni sedan vidare med resultaten?
– När vi har identifierat vilka faktorer som skyddar de som inte får komplikationer kan det öppna vägen för läkemedel som har samma verkan.
Är det bara patienter med typ 1-diabetes i studien?
– Ja, eftersom de med diabetes av typ 2 drabbas av sjukdomen vid 45 till 50 års ålder har de sällan haft sjukdomen så länge. Men eftersom typ 2-diabetes drabbar allt yngre patienter ser vi samma utveckling där och de får samma typ av komplikationer.
