Under de närmaste åren ska forskare vid Handelshögskolan vid Karlstad universitet försöka utröna vad svenskarna anser att samhället bör lägga på insatser för ett längre liv och bättre hälsa.
Såväl TLV som Socialstyrelsen använder sig idag av hälsoekonomiska underlag när man utarbetar nationella riktlinjer eller, i TLV:s fall, beslutar om subventionering av läkemedel.
I Norge har man nyligen fattat beslut om en maxsubvention på 600 000 norska skattekronor för läkemedel som ger en patient fullgod hälsa under ett år. I Sverige finns inget offentligt värde, men det informella taket beräknas ligga mellan 450 000 och 655 000 svenska kronor.
– Men det underlaget grundar sig på små gamla studier, säger Mikael Svensson, docent i nationalekonomi på Handelshögskolan i Karlstad. Han är projektledare för den forskning som ska påbörjas nästa år för att förbättra det.
I studien ska ett urval i befolkningen ställas inför en mängd frågor där man får välja mellan olika åtgärder som innebär att mer eller mindre av den offentliga budgeten fördelas till hälso- och sjukvården.
– Konkret kan man förslå två olika åtgärder; A kostar en viss summa av det offentliga och leder att vi har råd med en viss insats, alternativ B kostar mer eller mindre och leder till en annan insats. Så ställer man upprepade sådana frågor till 1000-talsindivider. Utifrån svaren kan vi sedan beräkna det vi kallar efterfrågan på hälsa, säger Mikael Svensson.
Man ska också studera om typen av sjukvårdsområde påverkar vad vi är beredda att satsa. Verkar till exempel befolkningen tycka att cancerläkemedel är viktigare än läkemedel för psykiatriska sjukdomar?
– Som ekonom är ju utgångspunkten oftast att myndigheten bör sträva efter att maximera individens nytta och det innebär förstås att man också bör agera på samma sätt som befolkningen anser, säger Mikael Svensson.
Men å andra sidan, tillägger han, kan förstås en myndighet ha också andra principer att följa.
-TLV har ju också etiska riktlinjer förutom de rent kostnadseffektiva beräkningarna. Men med vår forskning menar vi att underlaget för besluten ska förbättras.
Forkningsprojektet ska pågå mellan 2012 och 2014 och finansieras med drygt två miljoner kronor av Forkningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.