Den europeiska smittskyddsmyndigheten ecdc har tagit fram en rapport om metoder för att bevaka sociala medier och vaccintvekan. Rapporten redovisar en systematisk kunskapssammanställning av tillgänglig forskning om aktuella frågor på området.
Rapporten beskriver dels forskningsläget beträffande hur människor använder sociala medier för att få vaccininformation. Och dels vad forskningen hittills sett om hur folkhälsoföreträdare bäst kan följa vaccindiskussioner på sociala medier och använda informationen för att förbättra kommunikation kring vaccinationer.
Belysning av vacciner i sociala medier
Ämnet är högaktuellt eftersom vaccintvekan ur ett internationellt perspektiv anses vara ett allvarligt hälsohot. En ofta utpekad orsak till denna ökade tvekan att vaccinera sina barn är ryktesspridning i sociala medier.
I Sverige syns visserligen ingen nedgång i den goda vaccinationstäckningen. Men en studie som Folkhälsomyndigheten nyligen publicerade och som Läkemedelsvärlden rapporterade om, visar ändå att sociala medier har en koppling till negativa vaccinattityder.
Ecdc:s forskningsgenomgång visar att det ännu finns ganska lite kunskap på området. Det gäller både hur människor hämtar vaccininformation i sociala medier och hur vaccindiskussionerna där kan följas.
Studierna på dessa områden är enligt rapporten få och resultaten varierar mycket. Andelen som använder sociala medier för att få vaccininformation varierar exempelvis mellan fyra och 62 procent i olika befolkningar. Generellt är facebook den sociala-medie-plattform som flest utnyttjade när det gällde vaccininformation.
Och lika varierande verkar myndigheters kommunikationsarbete i sociala medier vara. I vissa länder följer vaccinansvariga myndigheter sociala medier löpande, i andra inte. De metoder som används för att följa sociala medier växlar också och ingen har ännu visat sig bättre än andra.
– Det är bra att ecdc har belyst kunskapsläget som visar att det ännu inte finns några satta standarder kring hur man bäst följer vaccinationsdiskussionen på sociala medier. Vi undersöker för närvarande vilka metoder som är mest effektiva, säger Adam Roth, chef för Folkhälsomyndighetens avdelning för nationella vaccinationsprogram.
Ingår i omvärldsbevakningen
Adam Roth berättar att monitorering av sociala medier ingår i Folkhälsomyndighetens omvärldsbevakning. Syftet är bland annat att snabbt upptäcka om det sprids felaktig information om vaccinationer.
– Om det förekommer rykten som verkar fel får man överväga om vi bör bemöta dem. Vi arbetar också aktivt med att lyfta fram kunskap om vacciners effektivitet och säkerhet i våra egna kanaler på twitter, linkedin och facebook. Det är viktigt att vår röst finns där, säger Adam Roth.
Folkhälsomyndigheten har ett uppdrag från regeringen att utveckla de breda informationsinsatserna om vaccinationer.
– Där är sociala medier en av delarna. Vi utökar vår bevakning av vaccininformation på sociala medier och utvecklar våra metoder för detta. Vi gör detta bland annat för att anpassa vår kommunikationsstrategi när vi förbereder att utöka vaccinationsprogrammet till att omfatta hpv-vaccination till alla barn.
Adam Roth menar att sådana insatser är nödvändiga trots att Sverige har en god och stabil vaccinationstäckning. Han pekar på erfarenheter från andra länder som visar hur snabbt negativa rykten om vacciner kan dyka upp och få spridning i sociala medier och hur detta kan påverka täckningen.
Ett näraliggande exempel, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat om, är hpv-vaccineringen i Danmark. Där ledde felaktiga uppgifter om biverkningar till kraftigt minskad vaccinering under flera år.
– Rykten har helt andra möjligheter än tidigare att få spridning och effekt så därför är det väsentligt för oss att vara aktiva på sociala medier även om vi i dag har ett bra läge.
