Forskare i Sverige och sju andra europeiska länder följer hur vaccinationsviljan förändras under pandemin. Från svensk sida medverkar medieforskare vid Södertörns högskola i projektet.
Av drygt 1 000 svenska studiedeltagare svarade i september 59 procent att de skulle vara villiga att ta ett vaccin mot covid-19. Det är en lägre andel än i maj då 65 procent var intresserade av att vaccinera sig. Andelen som inte ville vaccinera sig ökade från 14 till 19 procent mellan de två undersökningstillfällena. Många svarade också att de inte kunde ta ställning.
Studien är ännu inte publicerad i en vetenskaplig tidskrift, men de preliminära resultaten presenteras i ett webbinlägg hos Föreningen för svensk medie- och kommunikationsforskning.
Studerar vaccinationsviljan i åtta länder
– Viljan att vaccinera sig mot det nya coronaviruset är stor i Sverige. Men den verkar minska något över tid, säger docent Fredrik Stiernstedt, en av forskarna vid Södertörns högskola som arbetar med projektet.
– För att förstå vad minskningen kan bero på, behöver vi titta på vad som hände i samhället kring mätperioderna. Exempelvis den stora informationsmängden som i dag finns om vaccintesterna i olika länder skulle absolut kunna vara en faktor som påverkar vaccinationsbenägenheten.
Studien är en panelundersökning där ett representativt urval av befolkningen i varje land får besvara enkätfrågor vid flera tillfällen under detta år. Övriga länder i studien är Tyskland, Storbritannien, Danmark, Nederländerna, Frankrike, Portugal och Italien. Hittills har forskarna genomfört två frågeomgångar och ytterligare en är på gång.
I septemberenkäten låg Sverige med sina 59 procent under genomsnittet på närmare 68 procent för de åtta länderna. Bara i Frankrike var andelen som vill vaccinera sig lägre (55,6 procent). Den högsta siffran hade Storbritannien där 76,6 procent ville ta ett kommande vaccin.
– Vi har ännu inte analyserat vad som kan vara förklaringen till skillnaderna mellan länderna. Vanligtvis brukar låg vaccinationsvilja vara kopplad till låg tillit till medier och myndigheter. Men detta stämmer inte in på Sverige som generellt sett är ett högtillitsland med exceptionellt högt förtroende för regeringen, myndigheter och medier, säger Fredrik Stiernstedt.
– En bidragande orsak till att vaccinationsviljan varierar mellan länderna kan vara att enkäterna inte genomförts vid exakt samma tidpunkt. Men det kan inte förklara hela skillnaden.
Egen corona-erfarenhet spelar ingen roll
Den femtedel av de svenska deltagarna som säger nej till att ta ett covid-19-vaccin anger flera olika skäl. Det vanligaste är rädsla för biverkningar och att man inte litar på att vaccinet kommer att vara tillräckligt säkert.
Däremot är det en mycket liten andel (endast sju procent av dem som säger nej) som svarar att de generellt är emot vacciner.
– Det är väldigt få som inte litar på vacciner i allmänhet utan det verkar vara just det här vaccinet som vissa är oroliga för, säger Fredrik Stiernstedt.
I enkätstudien ingår förutom frågan om vaccinationsviljan en rad andra frågor om bland annat människors tillit till medier och andra samhällsinstitutioner under coronapandemin. Svaren visar bland annat som många andra studier att vaccinationsvilja hänger ihop med bland annat medievanor och olika tillitsfrågor.
De som vill vaccinera sig läser till exempel i större utsträckning tidningar och förlitar sig i mindre utsträckning på sociala medier. De litar också mer på till exempel EU, Världshälsoorganisationen och släkt och vänner.
Ett resultat som har överraskat Fredrik Stiernstedt är att personlig erfarenhet av covid-19 inte tycks påverka viljan att vaccinera sig.
– Vi trodde att det skulle spela en större roll om man själv , familjemedlemmar eller vänner varit drabbade av sjukdomen. Men det ser inte ut att ha någon effekt alls på benägenheten att vaccinera sig.