Föreningen Vetenskap & allmänhet presenterade i dag, onsdag, resultatet av årets enkätstudie om allmänhetens attityder till vetenskap och forskning. Studien kallas VA-barometern och har gjorts årligen sedan 2002. Resultatet baseras på 1 052 telefonintervjuer med ett urval som är representativt för den svenska befolkningen.
Svaren på flera av frågorna i årets VA-barometer tyder på att intresset och förtroendet för forskning för närvarande ökar. Bland annat svarade sex av tio att politikerna använde vetenskapliga fakta i för liten utsträckning i den gångna valrörelsen. I fjolårets undersökning svarade, som Läkemedelsvärlden rapporterade, bara fyra av tio ja på en liknande fråga, om politiker ska ta större hänsyn till forskning i sina beslut.
Årets mätning genomfördes strax efter valet i september. Trots att många efterlyser en mer kunskapsbaserad debatt svarade nästan hälften (45 procent) att forskningsfrågor inte alls var viktiga för hur de röstade medan enbart sex procent sade att sådana frågor var mycket viktiga för partivalet.
Barometern visar samtidigt på ett fortsatt högt och till och med ökande förtroende för akademiska forskare. 84 procent hade ganska eller mycket stort förtroende för forskare vid svenska universitet och högskolor. Därtill tycker 78 procent att vetenskapen har gjort livet bättre för vanliga människor.
– Det är glädjande att vi i Sverige har en så stark tillit till forskning och forskare. Vetenskapen behövs för att vi ska kunna ta oss an till exempel klimatfrågan, och då behövs ett stort förtroende för forskning och forskare, sade Martin Bergman, utredare på Vetenskap & Allmänhet och ansvarig för årets VA-barometer.
Synen på den tekniska utvecklingen är inte riktigt lika positiv som tidigare. Ändå tyckte en stor majoritet (78 procent) att den vetenskapliga och tekniska utvecklingen har gjort livet mycket eller något bättre för vanliga människor. Synen på den vetenskapliga och tekniska utvecklingen var starkt kopplad till utbildningsnivå, där högutbildade tyckte att utvecklingen gjort livet bättre i större utsträckning. När det gäller den tekniska utvecklingen fanns det även en signifikant skillnad mellan män och kvinnor där 83 procent av männen, men bara 73 procent av kvinnorna, tyckte att utvecklingen gjort livet mycket eller något bättre.
Närmare tre fjärdedelar av de svarande tyckte att det är viktigt att allmänheten involveras i forskning. Så många som en tredjedel skulle även själva kunna tänka sig att aktivt bidra, till exempel genom att samla in data eller donera material.
När det gäller forskning som karriär var det endast en av tio unga (16–29 år) som kunde tänka sig att arbeta som forskare i framtiden, medan en knapp fjärdedel svarade kanske.