Utredningen om Sveriges tillgång till vacciner mot covid-19 har lämnat sitt slutbetänkande till regeringen. I slutbetänkandet kompletterar utredaren Richard Bergström, tidigare nationell vaccinsamordnare, ett delbetänkande som kom tidigare i år. Han fokuserar på vad som hänt under 2022 och på den framtida utvecklingen.
Över 35 miljoner doser till Sverige
I december 2020 kom de första vaccinleveranserna till Sverige. Fram till och med 3 oktober 2022 har sedan totalt 35 063 385 doser vaccin levererats till vårt land. Den övervägande delen, två tredjedelar, har varit vaccindoser från Pfizer/Biontech. På andra plats kommer Modernas vaccin med drygt 23 procent.
Utredaren konstaterar i slutbetänkandet att upplägget med att EU-kommissionen tecknade förköpsavtal och senare inköpsavtal på uppdrag av alla EU- och EES-länder var en framgångsfaktor. Nu kommer dock inga nya sådana gemensamma avtal att tecknas längre, men det pågår löpande arbete med att förvalta de befintliga. Det handlar bland annat om beställningar av uppdaterade vacciner och om att flytta planerade leveranser tidsmässigt och mellan länder.
Sveriges tillgång till vacciner mot covid-19 framöver
Det råder, påpekar utredaren, ingen tvekan om att vi kommer att behöva covid-19-vacciner under lång tid framöver eftersom viruset fortsätter att cirkulera globalt. Det innebär att vi kommer att behöva ge påfyllnadsdoser regelbundet ”åtminstone till äldre och medicinska riskgrupper”.
För innevarande år har EU avtal om stora volymer från Pfizer/Biontech och Moderna. Dessa avtal säkrar tillgången till påfyllnadsdoser och variantanpassade vacciner samt innehåller villkor om vaccinproduktion inom EU/EES-området.
Men för 2023 finns ett sådant avtal bara med Pfizer/Biontech. Det täcker sannolikt vårt behov av doser, men utredningen bedömer ändå att ”det behövs ett avtal för 2023 även med Moderna för att säkerställa leveranssäkerhet och upprätthålla en sund konkurrens”. Erfarenheter av bland annat leveransstörningar och säkerhetsproblem talar, menar utredningen, för att man inte bör förlita sig på en enstaka leverantör.
Föreslår svenskt EU-initiativ
Utredaren anser också att det även fortsättningsvis är angeläget att ha viss tillgång till vacciner som bygger på annan teknologi än de två mRNA-vaccinerna från Pfizer/Biontech och Moderna. Bland annat proteinvacciner spelar här en viktig roll.
Hur vaccininköpen ska gå till i fortsättningen är dock ännu oklart. Om inte kommissionen får nya direkta inköpsuppdrag kan EU-länderna välja att använda andra befintliga instrument för gemensamma inköp. Ett instrument som kan användas kallas Joint procurement agreement. Utredaren anser att detta i så fall behöver förändras för att bli tillräckligt effektivt när det gäller att upphandla covid-19-vacciner. Han föreslår att Sverige under sitt EU-ordförandeskap första halvåret 2023 ska ta initiativ till en översyn av instrumentet.
Målet bör enligt utredningen vara att det blir lika bra som kommissionens vaccininköp har varit ”vad gäller framförhållning, helgardering och riskspridning”.