Strax innan jul presenterade regeringens utredare Ingrid Petersson sina förslag på en nationell samordning av kliniska studier. Hon presenterade flera förslag som bildandet av en nationell nämndmyndighet med säte på Vetenskapsrådet, en informationsportal och ett gemensamt system för kontakt med patienter. Förslagen diskuterades av utredaren själv med representanter från bland annat hälso- och sjukvården vid ett seminarium ordnat av Studieförbundet näringsliv och samhälle.
En gedigen och bra utredning menade flera av paneldeltagarna. Men Catarina Andersson Forsman, hälso- och sjukvårdsdirektör vid Stockholms läns landsting saknade förslag på incitament för vårdpersonal och patienter och fick medhåll av Carola Lemne, vd för Praktikertjänst och tillträdande vd för Svenskt Näringsliv.
– Det måste bli motiverat även för individer att delta i och arbeta med kliniska prövningar, inte bara för systemet. Det ska inte bara vara okej för sjukvården att samarbeta med företag och akademi, samarbeten ska förväntas. Den dagen en sjukhusdirektör får sparken för att ha misskött sitt forskningsuppdrag, så är vi hemma, sade Carola Lemne.
Den nämndmyndighet som Ingrid Petersson föreslagit beskrev hon som en grupp på nio personer som har Vetenskapsrådet som värdmyndighet men med egen beslutsrätt. Däremot skulle Vetenskapsrådet kunna bistå med funktioner som till exempel statistiker vid behov.
På frågan om hon tror att utredningen kommer att drunkna i årets valrörelse sade Ingrid Petersson att hon hoppas på en hearing inom kort och helst ingen remissrunda alls för att inte tappa tid. Men remissinstanser måste få tycka var svaret från utbildningsdepartementet.
– Vi kommer att skicka förslagen på remiss så snart som möjligt. Det här är en angelägen fråga och det finns ingenting som bromsar. Men jag kan inte svara på om det blir en kortare remisstid än vanliga tre månader, sade Elin Allard, departementssekreterare vid utbildningsdepartementet.
I sin utredning fokuserar Ingrid Petersson mycket på landets sex sjukhusregioner som var och en skulle utgöra stödfunktion med nämndmyndigheten som sambandscentral. Hon pekade på att det behövs betydligt mer samarbete mellan olika aktörer och mellan landstingen för en lyckad miljö för klinisk forskning.
– Alla pratar om sitt och vad de ska göra. Det behövs mer samarbeten, sade hon.
Carola Lemne höll med men inflikade att det finns hinder.
– Landstingen idag kan inte ens komma överens om p-piller, hur ska de komma överens om allt detta, undrade hon.
Satsningen kommer enligt utredningen att kosta 40 miljoner kronor per år under 2014 och 2015 och från 2016, 50 miljoner kronor per år. Förslagen från utredningen kommer troligen att sändas ut på remiss i januari.
