Regeringens särskilda utredare Anna Nergårdh överlämnade i dag sitt andra delbetänkande om moderniseringen av svensk hälso- och sjukvård – God och nära vård/En primärvårdsreform.
I delbetänkandet pekar utredaren ut hur primärvårdens roll bör stärkas på olika sätt för att vården bättre ska fylla framtidens behov av en nära vård med hög kvalitet. En viktig utgångspunkt är också att garantera alla invånare i hela landet lika god tillgång till primärvårdsresurser.
Bland annat föreslås ett nationellt utformat uppdrag för primärvården förs in i hälso- och sjukvårdslagen. Där ska det tydligt framgå att primärvården är den aktör som en vårdsökande först ska vända sig till.
När det gäller forskning och utveckling – bland annat kliniska läkemedelsstudier – föreslår delbetänkandet att det ska ställas större krav på primärvårdens utförare. ”I dag uppfattas forskningskulturen av många som svag och alltför koncentrerad till enstaka enheter i primärvården”, skriver utredaren.
Hälso- och sjukvårdslagens säger att landsting/regioner och kommuner ska medverka i forskning. Utredaren vill komplettera denna skrivning med en förordning där det framgår att det ingår i primärvårdens grunduppdrag att bedriva forskning.
Det måste vara möjligt för primärvårdens medarbetare att bedriva och delta i forskningsprojekt, kliniska prövningar, epidemiologisk forskning samt utvärdering av medicinska och tekniska insatser, framhåller utredaren. Samma krav ska ställas på privata och offentliga utförare av primärvård.
Utredaren anser att ansvaret att medverka i forskning behöver framgå tydligare i förfrågningsunderlagen inom primärvården. Dessutom måste landsting, regioner, universitet och högskolor, forskningsfinansiärer och andra aktörer ta ett större ansvar för att stödja forskning i primärvård.
Andra förslag i delbetänkandet:
- Öka möjligheterna till uppföljning på nationell nivå. Utredningen föreslår att landsting/regioner ska rapportera in uppgifter från utförare inom primärvården till en nationell databas. Detta behövs för statistik, forskning och uppföljning.
- Förtydliga rätten till en fast läkarkontakt.
- Se över om fler yrkesgrupper än läkare ska ha rätt att skriva intyg.
- Öka tillgängligheten till primärvården, bland annat genom ändrade öppettider.
Utredningen föreslår att samtliga föreslagna lagändringar ska träda i kraft den 1 juli 2020. Utredningen ska lämna sitt slutbetänkande i mars 2019.
