USA:s indragna bistånd gör enligt en analys från Sveriges biståndsorgan Sida att 34 miljoner människor i 25 av världens mest akuta kriser kan stå utan livsviktigt humanitärt stöd. Den svenska läkaren Anna-Clara Ivarsson ser på nära håll allvarliga konsekvenser av Donald Trumps beslut att pausa biståndet.
– Det här kommer att leda till ett stort lidande för människor världen över. Men det kan även leda till bland annat ökad spridning av svåra infektionssjukdomar som hiv och TBC, samt till en snabbare utveckling av antibiotikaresistens på grund av avbrutna behandlingar. Det går fort att rasera de framsteg vi har gjort, säger hon till Läkemedelsvärlden.
TBC en stor dödare i världen
Anna-Clara Ivarsson är läkare under vidareutbildning till infektionsspecialist. Hon har under en rad av år arbetat för Läkare utan gränser med olika projekt för hälsobistånd runt om i världen. Nyligen kom hon hem från ett uppdrag som medicinskt ansvarig inom ett projekt för att hjälpa Tadzjikistan att förbättra sin vård av personer med tuberkulos, TBC.
Trots att det finns behandling är tuberkulos fortfarande en av de infektionssjukdomar som dödar flest människor i världen. Varje år insjuknar omkring tio miljoner människor, enligt Läkare utan gränser, och 2020 dog 1,5 miljoner av sjukdomen. Framför allt drabbas människor i låg- och medelinkomstländer.
Läkare utan gränser har arbetat i 30 år för att minska förekomsten av och dödligheten i TBC. Eftersom multiresistens mot antibiotika är ett stort och växande problem när det gäller denna sjukdom, handlar arbetet inte minst om att få fram nya behandlingar.
Utvecklar bättre behandling
Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat genomförde Läkare utan gränser bland annat den stora, globala kliniska prövningen av en ny, kortare, effektivare, enklare och säkrare behandlingsregim mot TBC. Studien hette Tb practecal.
Den nya behandlingsregimen kombinerar två nyare läkemedel mot multiresistent TBC – bedaquiline och pretomanid – med äldre antibiotika. Till skillnad från i tidigare regimer behövs inga injektioner utan patienten tar enbart tabletter. Behandlingen är också kortare än föregångaren, sex månader i stället för omkring 20 månader.
Studien visade också att den nya regimen har färre biverkningar och att den kunde öka andelen botade från 52 till 86 procent.
– Man är inte bortskämd med sådana framsteg beträffande antibiotikabehandling, säger Anna-Clara Ivarsson.
Hjälpprogram i Tadzjikistan
Den nya helt orala och effektivare behandlingsregimen ingår numer i Världshälsoorganisationens, WHO:s, riktlinjer. Och Läkare utan gränser arbetar med att bistå olika länder att införa den nya behandlingen i sin TBC-vård.
Detta är också en del av syftet med det hjälpprogram som Anna-Clara Ivarsson verkade inom i Tadzjikistan. Läkare utan gränser arbetar med att stötta landets nationella TBC-program.
– Vi vill hjälpa de lokala vårdstrukturer som redan finns på plats att utvecklas. Det handlar mycket om olika utbildningar för personalen för att de ska kunna förbättra allt ifrån preventiva smittskyddsåtgärder till diagnostik och behandling, berättar hon.
AI-stödd diagnostik
Anna-Clara Ivarsson arbetade med den lokala TBC-vården i staden Kulob, med cirka 220 000 invånare. En viktig del av uppdraget var att hjälpa till att införa ett nytt AI-stött diagnosverktyg.
Det handlar om en bärbar röntgenutrustning som personal från TBC-mottagningen kan ta med sig och åka ut samhället för att hitta oupptäckta fall av sjukdomen. Röntgenbilderna tolkas av en dator med ett AI-stött program som anger hur sannolikt det är att personen har sjukdomen.
Med stöd av AI-graderingen kan vårdpersonalen avgöra vilka personer som behöver vidare utredning på sjukhuset.
– Genom den här uppsökande verksamheten hittar man fler fall av tuberkulos. Och utrustningen installeras även på sjukhuset som en hjälp i diagnostiken, berättar Anna-Clara Ivarsson.
USA:s indragna bistånd
Anna-Clara Ivarsson var glad över framstegen när hon lämnade Tadzjikistan. Men nästan direkt när hon kom hem började oroande rapporter komma från kollegor på andra hjälporganisationer som var kvar i landet och som hon jobbat tillsammans med.
Det gällde konsekvenserna av den amerikanske presidenten Donald Trumps beslut att stänga ned den amerikanska biståndsmyndigheten USAID och stoppa nästan allt bistånd från USA.
– Inom Läkare utan gränser är vi inte beroende av de amerikanska anslagen eftersom vi finansieras nästan enbart genom privata gåvor och donationer. Men flera andra organisationer i Tadzjikistan som vi samarbetat väldigt tätt med har fått avsluta sina projekt abrupt, säger hon.
– Många hjälparbetare som jag känner har inte fått någon lön sedan december men fortsätter ändå att jobba frivilligt och lever på hoppet om att finansieringen ska återupptas igen.
Mer motiverad än någonsin
Hon är mycket orolig över de enorma luckor i de internationella hjälpinsatserna som USA:s indragna bistånd lämnar efter sig:
– USA har varit den största givaren i världen av internationellt bistånd. Det här kommer att få mycket stora konsekvenser för patienter i hela världen. Även om det amerikanska biståndet återupptas är stor skada redan skedd. Det går inte att gå tillbaka till där man var.
– I tillägg till det enorma lidandet för enskilda patienter är även risken stor att avbrutna behandlingar driver på resistensutvecklingen.
Anna-Clara Ivarsson hoppas att andra länder nu ska vända trenden och ta ett större biståndsansvar. Och att människor fortsätter att ge sitt stöd till Läkare utan gränser och andra hjälporganisationer. Själv är hon fast besluten att fortsätta med sitt hjälparbete:
– Det är fantastiskt att se att man kan göra skillnad. Och nu känns det viktigare än någonsin. Det som händer gör mig ännu mer motiverad.
