Det finns ett trettiotal läkemedel som ges nasalt i Sverige, de flesta är förkylnings- och allergipreparat som utövar sin effekt lokalt i näshålan. Ett tiotal verkar dock på andra ställen i kroppen. Anledningarna till att inte ge dessa som tabletter varierar. Behandling av sjukdomar som påverkar hjärnan innebär speciella problem eftersom hjärnan skyddas av blodhjärnbarriären.
Existerande läkemedel som är avsedda att ge effekt i hjärnan uppfyller de krav på fettlöslighet och molekylstorlek som ställs för att de ska ta sig genom barriären. Med nya metoder som kan ?lura? barriären skulle fler läkemedel kunna verka direkt i hjärnan.
Björn Jansson, institutionen för farmaci vid BMC, Uppsala universitet har i experiment med försöksdjur visat att en del ämnen, exempelvis dopamin, kan förflyttas direkt från näshålan till hjärnan via luktnerverna.
Han har även åskådliggjort transporten visuellt med fluoresceinmärkt dextran hos råtta. Björn Jansson undersökte därefter hur upptaget förändrades när dextranet formulerades med gellangummi, som bildar en gel i kontakt med nässlemhinnan.
? Gelen gör att substansen ligger kvar längre så att den hinner utöva sin effekt, säger Björn Jansson.
Med vanliga vattenlösningar kommer läkemedlet endast i kontakt med nässlemhinnan under kort tid, eftersom det finns ett försvarssystem som bygger på att flimmerhår transporterar bort främmande ämnen.
? Mycket tyder på att principen kan fungera även hos människa, säger Björn Jansson.
Det finns dock en risk att få för höga koncentrationer i luktloben och ganska låga i resten av hjärnan, påpekar han.
- Läkemedel
Upptag via nässlemhinnan underlättas med polymer
Genom att tillsätta polymeren gellangummi till läkemedelsberedningar skulle upptag via nässlemhinnan kunna bli möjligt för fler läkemedel än idag. Det visar en avhandling vid Uppsala universitet.
Annons
