EDHAG-PROPOSITIONEN Första juli nästa år ska den av Olof Edhag föreslagna förmånsnämnden börja sitt arbete. Det räknar man med på socialdepartementet där man nu intensivt arbetar för att bli färdiga med propositionen om den nya läkemedelsförmånen.
? Vad gäller den delen går det enligt ritningarna säger Anders Blanck på socialdepartementet.
Knepigaste frågan
En betydligt svårare nöt att knäcka är hur landstingen ska få möjlighet till den personnummerbaserade information som de anser sig behöva för att följa upp förskrivningen av läkemedel.
I överenskommelsen mellan staten och landstingen i våras om hur landstingen ska ta över ansvaret för läkemedelskostnaderna lovade nämligen regeringen att det i höstens proposition också skulle finnas förslag till uppföljningssystem. Men här har man stött på patrull sedan Datainspektionen sågat den rapport från Socialstyrelsen som var tänkt som underlag till propositionen.
? Vi har ju blivit lovade verktygen för att kunna följa utvecklingen på läkemedelssidan. Så i princip har vi sett det här som en ren leverans från departementets sida, säger Håkan Vestergren, utredare på Landstingsförbundets läkemedelsprojekt.
? Det här är den absolut knepigaste frågan, säger Anders Blanck.
I slutet av förra året fick Socialstyrelsens läkemedelsenhet i uppdrag att ta fram ?förslag till åtgärder i syfte att förbättra såväl den medicinska som den ekonomiska uppföljningen av förskrivning och användning av läkemedel?. Om Socialstyrelsen bedömde att det behövdes lagändringar skulle man också lämna förslag på hur de kunde utformas.
Kom inte vidare
Redan innan Socialstyrelsen fick uppdraget hade man på socialdepartementet under närmare ett år haft en person som med Anders Blancks ord ?listat svårigheterna? men sedan kom man av olika skäl inte vidare.
Nu skulle Socialstyrelsen ta över.
I början av sommaren lämnade Socialstyrelsen sin rapport. Den går i korthet ut på att Socialstyrelsen ska förfoga över ett centralt hälsodataregister, och att varje landting ska få tillgång till ett liknande register över patienterna i sin region. Socialstyrelsen pekar i rapporten på vilka lagändringar som behövs, bland annat i Receptregisterlagen och för att kunna samköra register. Men man lämnar inte några författningsförslag.
Datainspektionen avstyrkte rapporten i sin helhet.
? Vi förstår att man kan ha nytta av registren ur vård- och forskningssynpunkt, men vi värnar den enskildes integritet och det finns inte något i Socialstyrelsens underlag som motiverar några lagändringar på den punkten, säger Ulf Widebäck, generaldirektör vid Datainspektionen.
? Det är svidande kritik av en i sådana här fall tung instans, konstaterar Anders Blanck .
Tillbaka på ruta ett alltså.
? Vi har lämnat förslag på hur uppgifter om läkemedelsanvändningen ska kunna återföras till landstingen så att de ska kunna följa och jämföra utvecklingen och vi har pekat på vilka ändringar som behövs i till exempel receptregisterlagen, och vårdregisterlagen för att man ska kunna samköra registren. Men allt sådant innebär sekretessgenombrott och berör integritetsfrågor som det måste fattas politiska beslut om, säger Cecilia Bernsten på Socialstyrelsens läkemedelsenhet.
? Vårt uppdrag som vi såg det var att skriva ett underlag, sedan är det ett politiskt beslut om man är beredd till de förändringar som i så fall måste ske.
Och innan de besluten fattats är det ingen idé att skriva några förslag till lagändringar menar hon.
Även om Anders Blanck säger att han tidigt fick underhandsinformation om att ?Socialstyrelsen inte skulle mäkta med något konkretare lagförslag? och därför inte förväntade sig sådana påpekar han samtidigt att eftersom datainspektionen ?dömt ut hela rapporten? så är det ingen idé att ens försöka få igenom lagförslag som bygger på den.
? Vi måste försöka finna en annan kostym.
Oklart uppdrag
Håkan Vestergren på Landstingsförbundet menar att ett problem är att direktivet till Socialstyrelsen blev vidare än det som står i den ursprungliga överenskommelsen mellan landstingen och regeringen som ju enbart berör hur landstingen ska få möjlighet till uppföljningar. I och med det blev uppdraget oklart.
? Vi tycker också att det kan behövas ett nationellt register. Men det är kanske inte det viktigaste.
? I och med att Socialstyrelsen fick uppdraget kom allt för mycket krut att läggas på hur ett nationellt register skulle kunna skapas.
? Nu lyckades man inte ens förmedla hur viktigt det är ur patientsäkerhetssynpunkt att vi får upprätta läkemedelslistor.
Att Socialstyrelsen lagt för mycket arbete på det nationella läkemedelsregistret anser däremot inte Läkemedelsverket som i sitt remissvar kritiserar rapporten för att den inte argumenterar nog tydligt för ett sådant.
Tillsammans med företrädare för Nepi har bland andra Gunnar Alván och Björn Beermann på Läkemedelverket i en artikel i Svenska Dagbladet nyligen argumenterat för det nationella registret som en möjlighet att upptäcka bland annat långsiktiga läkemedelsbiverkningar.
Åtminstone en markering
I höstens proposition kommer det inte att finnas något färdigt förslag. Men Anders Blanck säger att man kommer att presentera något som åtminstone blir en markering om att regeringen ska fortsätta driva frågan.
? Den ena möjligheten är att vi koncentrar oss på det centrala hälsodataregistret. Normalt brukar vi ju utgå från det nationella. Men kanske får vi den här gången istället inrikta oss på landstingsvisa register, och som en början, att åtminstone läkarna i varje landsting kan se vad patienten får utskrivet. Idag kan de ju inte ens det.
? Vad vi än gör kräver det lagändringar. Nu måste vi inrikta oss på någon del om vi ska mäkta med.
En utväg som han också nämner är att tillsätta en ny offentlig utredning, en som han säger ?Mini-Edhag? för hela frågan om uppföljningssystemet.
Men kritik kommer man nog att få, vilken kostym socialdepartementet än väljer.